lördag 18 december 2010

Blogguppgift 3

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast söndagen den 19 december kl 22:00.
____________________________________________

På s 146 tittar Maja på ett foto av sig själv som liten. I bakgrunden står hennes pappa.

Maja tänker att hon "...svävar som en satellit. Frikopplad. Jag har inga syskon att luta mig mot och vänner har jag så förfärande få. Det finns inga generationer ovanför mina föräldrar, inga farföräldrar som skulle kunna skänka stadga och historia och även om mina morföräldrar visserligen existerade så var de frånvarande, i ett annat land, bilden av dem tillsuddad av avstånd och tid. Det tak mina föräldrar bildade var så skralt och fullt av hål. Behöver man tak? Behöver man väggar? Något som tar emot? (s 146)"

Skriv en kommentar där du resonerar kring hur Maja tänker i citatet ovan.

20 kommentarer:

  1. Vad Maja försöker säga är att hon har tappat all säkerhet i livet.
    En satellit cirklar runt något större än sig själv, och är på så vis aldrig ensam vilket är en trygghet.
    Maja tycker att hon är en satellit som förlorat den himlakropp som den cirkulerat runt, hon svävar fritt och har inget att ty sig till.

    Detta är förstås alldeles sant, hennes mamma är borta, sin pappa litar hon inte på och kompisar har hon nästan inga alls. Hon kan heller inte söka hjälp hos några mor- eller farföräldrar, då dessa inte finns nära. Hon har ingen hon kan fråga om sin familjs historia, ingen som kan berätta för henne hur livet såg ut förr, ingen som kan ge henne råd utifrån egna erfarenheter.
    Hennes föräldrar har inte skapat en vidare trygg tillvaro för henne, taket och väggarna som hennes liv är byggt mellan är inte särskilt stabilt, och nu har det kollapsat.

    Men så frågar hon sig om man verkligen behöver tak och väggar, behöver man verkligen någon att luta sig mot när man behöver stöd, behöver man någon som hjälper en när det är stormigt?
    Jag tror, även om en del hävdar motsatsen, att alla behöver någon. Ingen kan klara sig helt på egen hand, självständig från allt och alla, vi är trots allt flockdjur.

    Men att förlora väggar och tak är en del av vår utveckling. När vi föds har ett otal personer som hjälper och ser om oss, men efter hand som tiden går försvinner dessa en efter en ända tills vi själva blir väggar och tak för andra, och när vi nått så långt bör vi se till att vara riktigt hela och stabila när personerna i fråga verkligen behöver oss.

    Everybody needs somebody.

    EHH

    SvaraRadera
  2. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  3. Hon känner sig ensam, hon har ingen förutom hennes föräldrar. Hon har inga syskon och väldigt få kompisar, hon har ingen att luta sig mot. Hon är ensam som en satellit, svävande i ett kolsvart mörker. Hon undrar vem hon egentligen är och vilka hon härstammar från. Hon undrar varför hon är som hon är och varför hennes föräldrar är som de är.

    Hennes bakgrund är suddig och full av delar som saknas, delar som är viktiga för att göra hennes ursprung klarare. Hon frågar sedan sig själv om ursprung är så viktigt, behöver man verkligen veta vart man kommer ifrån för att veta vem man vill bli?

    /Frida Ortner

    SvaraRadera
  4. Jag håller med EHH.
    Alla behöver en klippa i sitt liv som man kan luta sig mot när man behöver det. Maja saknar verkligen detta. Ingen mamma i närheten, dålig pappa enligt mig, få vänner. En människa klarar sig inte ensam.

    Maja känner sig ensam och hon är ensam.
    Det är därför hon tänker så som hon gör, ingen i närheten. Hon känner sig inte skyddad och trygg som ett barn ska göra.

    Det var allt, Kastriot Gashi
    Tack o hej !

    SvaraRadera
  5. Maja känner sig ensam precis som resterande har skrivit. Hon har aldrig haft någon hon kan luta sig mot. Kollar man på hennes föräldrar så är hennes mamma socialt inkompetent och hennes pappa... ja ni ser själva hur han är.


    Precis som Kastriot skriver så behöver alla en klippa man kan luta sig mot när man behöver det. Maja känner att hon är ensam, att hon inte har någon hon kan lita på förutom Enzo.

    SvaraRadera
  6. Jag håller med de andra om att Maja känner sig lite ensam och att hon inte har haft någon riktig vän som hon kan få stöd av. Hon vet inte vem hennes mor- och farföräldrar är för att hennes föräldrar aldrig berättar något om deras liv. Hon har inte ett bra förhållande med sin pappa och hon trodde att hon hade ett bra förhållande med sin mamma men senare visade sig att Maja inte visste något om sin mamma.

    Jag håller med Kastriot om att alla människor inte klarar sig ensam. Alla behöver någon man kan se upp till och någon som man får stöd av. Vissa behöver mer stöd än andra men det är just detta stöd av andra människor som gör att vi har något att leva för. Man vill leva för att man blir lycklig av att vara med dessa människor som stödjer en.

    Om du till exempel lever på gatan behöver du någon att se upp till, en som varit i samma position som dig men som idag lever ett framgångsrikt liv. Denna person som du ser upp till får dig att vilja leva och kämpa för ett framgångsrikt liv för att du vet att det är möjligt att gå från botten till toppen.

    Som EHH skrev måste man ha stöd från andra när man är ung för att klara sig senare i livet. När man är ung ska man få stöd av andra för att lösa problemen man har. När man är vuxen får man ett större ansvar men då kan man lösa problemen man stöter på för att man har lärt sig hur man ska lösa vissa problem när man var liten.

    Maja känner sig inte trygg för att hon inte har någon som hon känner att hon kan lita på. Hon känner sig ensam för att det inte finns någon som bryr sig om henne. När det inte finns någon som bryr sig om dig känns det som att man inte orkar leva för att man inte vill leva ett liv utan vänner som bryr sig om dig. Då kan det hända att man blir deprimerad resten av livet och i värsta fall kan det sluta med självmord för att man känner sig för ensam.

    SvaraRadera
  7. Så här resonerar jag hur Maja tänker:

    Jag tror att Maja känner sig utanför ”familjen” och med det menar jag att hon har har varit helt utfryst ända sen hennes föräldrar skildes. Jag tror att hon behöver ha någon och kommunicera med, som hon sa: jag har inga syskon att luta mig mot och vänner har jag så förfärande få.

    Jag tror att hon behöver en förälders stöd för hon är tonåring och det är ett av de svåraste perioderna för då vet man inte vem man är, man försöker hitta sin identitet och man inte var man ska ta vägen så man behöver någon som vägleder en och det tror jag Maja behöver.

    Som EHH har skrivit att hon har tappat all säkerhet i livet håller jag med om, som hon sa har hon varken mor- eller farföräldrar som kan dela med sig sina erfarenheter om livet och när de var tonåringar.

    För att Maja har börjat få större ansvar i sitt liv och om hon inte vet nu hur man ska lösa problem och kunna agera i vissa situationer så kommer hon ha det väldigt jobbigt när hon blir vuxen, för allt man lär sig nu kommer man ha nytta i framtiden.

    Som sagt Maja känner sig inte trygg, hon känner sig ensam och har ingen att kunna luta sig emot och prata med. Hon känner att ingen bryr sig om henne och om ingen bryr sig börjar man tappa motivation om livet generellt, skolan, familjen, allt.

    // Aleks

    SvaraRadera
  8. Som alla har skrivit tolkar jag det på samma sätt. Maja har inga syskon som hon kan prata med och hon har bara ett fåtal vänner. När hon behöver prata med någon, finns ingen där.
    Hennes pappa är ute och roar sig med sina vänner och Debbie och hennes mamma är ju borta.

    Det är inte roligt att vara ensam. Man vill ha någon man kan lita på, berätta för den personen om sina tankar och känslor, ha det roligt tillsammans.
    Maja har nu träffat Justin som hon tycker om. De har det kul tillsammans och Maja börjar lita på honom. Hon berättar för Justin att hennes mamma är borta och att hon bor själv i lägenheten. Detta borde hon ha berättat för sin pappa, men hon vill inte det.

    Om man är ensam och har ingen man kan lita på, prata med och så vidare, kan det leda till depression som Andy skrev. När man är deprimerad blir man trött på allting, livet, skolan och familjen.

    // Stefan

    SvaraRadera
  9. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  10. Att Maja just nu är ur balans är något som inte kan ha undgått någon.

    På de få dagar boken har utspelat sig har Maja hunnit får en klar bild av hur hennes barndom och hur hennes liv ser ut. Hon har tidigare inte riktigt förstått hur lite hon vet om sina föräldrar och hur hennes pappa döljer allt möjligt för henne. Hon har också insett hur få vänner hon har och hur ensam hon är i en stor värld full av människor.

    Just nu svävar Maja omkring som en satellit och vet inte var hon ska ta vägen. Flera tankar hon aldrig tidigare tänkt på har slagit henne vilket gjort att hon har blivit förvirrad och börjat fundera på vem hon är och hur annorlunda familj hon har förhållande till en ”normal och perfekt” familj.

    Jag tror inte att det finns någon sådan familj, som är perfekt i alla tillfällen. Alla familjer har brister. Jag tror att Maja också kommer att inse detta när hon lugnat sig och åter landat på jorden. Hon kommer att förstå att hennes familj är den absolut bästa, den finns i hennes hjärta och hon finns i deras.

    God Jul & Gott Nytt År !!

    Yoggi

    SvaraRadera
  11. Jag tolkar det som att Maja är ensam och känner sig utanför hemma och i skolan. Hon har inga kompisar, ingen hon kan lita på eller gå till om hon behöver råd/hjälp. Men hon har träffat Justin och de verkar komma överens med varandra och det ser ut som att hon kan lita på honom.

    VISCA EL BARCA ♥

    SvaraRadera
  12. Det finns människor som klarar sig genom livet utan att ha allt det där. Men för att må bra på riktigt behöver alla människor någon som de kan lita på och öppna sig för, någon som stöttar än. Man märker ju tydligt att Maja inte alls mår bra nu när hennes mamma är försvunnen. Mamman var nog en person som var allt det för Maja, en person som hon behöver för att må bra.

    Maximilian

    SvaraRadera
  13. Maja känner sig vilse. Hon står inför ett problem som hon inte vet hur man ska hantera. Bäst hade det varit ifall hon pratade med någon som står henne nära. Men det finns ju ingen som står henne "nära". Hennes pappa verkar inte vara den som skulle förstå hennes problem och hennes mamma är försvunnen.
    Maja måste inse, som Maxaren har skrivit, att alla familjer har brister.
    Kanske när hon har förstått det så kommer hennes syn på sina nära förändras.
    Filipo
    God Jul

    SvaraRadera
  14. Som många andra redan har hunnit skriva så är det här citatet en bild av hur Maja mår inombords. Maja känner sig, som hon själv beskriver det, ensam som en satellit d.v.s. att hon är bortkopplad från omvärlden, har ingen aning om vad som händer runt omkring henne eftersom hon bara cirkulerar i bestämda banor, precis som en satellit gör.

    Maja har inte heller, som många redan har poängterat, någon vuxen att prata med i både glädjande och svåra stunder. Egentligen finns det ingen som verkligen vet vad Maja känner och detta gör att Maja går omkring och bär på så många tankar och funderingar som hon helst av allt skulle vilja dela med sina närmsta. Eftersom Majas föräldrar har fullt upp
    med sina egna problem har de inte kraften att
    engarera sig i Maja.Föräldrarna låter allt rulla
    på och är nog lite rädda för konsekvenserna det
    skulle få om Maja började prata känslor med dem.
    Ingen tvekan att Maja känner sig ensammast i världen.

    //D.A

    SvaraRadera
  15. Som många skriver så känner Maja sig ensam. Hon har få vänner, inga mor- eller farföräldrar vid liv/i närheten, inga syskon, hennes pappa har en hel del hemligheter för henne och hon har nyss upptäckt att även hennes mamma har det.

    Jag tycker att Maja överreagerar lite. Jag tror hon är så orolig för sin mamma att hon börjar inse hur få hon faktiskt har att prata med. Men samtidigt försöker hon inte ens prata med någon om det här med att Jana är försvunnen. Hon säger inget till sin pappa, vilket jag kan förstå eftersom att han verkar bli väldigt irriterad så fort Jana förs på tal och dessutom förstår nästan aldrig föräldrar något. Maja pratar inte heller med Enzo, vilket jag tycker att hon skulle göra. Eller så hade hon kunnat ta tag i sig själv och ringa Justin. Men hon går bara och grubblar för sig själv och det gör ju såklart att hon känner sig ensam.

    Hon funderar även över om man behöver ett tak, väggar, något att luta sig emot. Det tycker jag verkligen att man behöver. Det verkar faktiskt som att hon inte direkt har någon att luta sig emot. Inte hennes föräldrar, ingen i hennes släkt, hon har visserligen Justin, men de har precis träffats. Hon har också Enzo, men jag tror hon skulle behöva en nära tjejkompis. Jag, personligen, har måna killkompisar och tycker oftast att killar är lättare att umgås med. Men man behöver tjejkompisar också, för en del saker går inte att prata med killar om på samma sätt som med en tjejkompis. Tjejer och killar tänker trots allt olika.

    // Kornelia

    SvaraRadera
  16. Som de flesta andra redan har sagt är Maja ensamma, hon står ensam i både glada och dåliga stunder. Hon har inga människor, väggar runt sig som hon kan luta sig mot. Ingen att få stöd ifrån.
    Hon börjar undra om man verkligen behöver någon att få stöd ifrån och någon som man känner att man hör ihop med. Enligt mig så behöver alla människor det. Någon man känner sig älskad och behövd av.

    SvaraRadera
  17. Maja menar att hon känner sig ensam. Hon har inget bra förhållande med sin pappa, han berättar inget för henne och hon berättar inget för honom. De lever i ett hus men ’’känner ’’ inte vara så bra. Det är som två personer som aldrig har sett varandra lever i samma hus. Maja trodde att hon hade ett bra förhållande med sin mamma. Men efter allt som har hänt så börjar hon bli lite misstänksam, framför allt att hennes mamma inte är hemma och har inte sakt vart hon är.

    Om Maja hade haft syskon så hade hon kanske inte känt sig så ensam. Men Maja har inga syskon och hon har få vänner, dåligt förhållande med sina föräldrar. Hon känner sig ensamm i den här världen. Det är naturligt att man mår dåligt om man känner sig ensam. Maja har ingen som hon kan berätta sina problem till. Om man hade levt helt ensam i ett land så hade man inte klarat sig mer än en veckan. En människa kan inte leva själv, hon/han måste ha stöd och hjälp av andra människor, annars kommer man må dåligt psykiskt.

    Maja vet inget om sina mor- och farföräldrar, eftersom hennes föräldrar har inte berättat något om dem. Hon vet inte om de lever eller är döda, lever i ett annat land. Maja har inga nära släktingar som hon kan vara hos så hon känner sig lite trygg. Med den här meningen ’’svävar som en satellit’’ menar Maja att det finns ingen som håller i henne, hon är helt ensam ingen bryr sig om henne.
    En satellit svävar utan att något påverkar eller håller i den.

    Med den här meningen ’’Det tak mina föräldrar bildalde var så skralt och fullt av hål’’ menar Maja att hennes föräldrar har inte bildat en bra familj där alla gillar varandra och har bra kontakt med varandra. Var och en i familjen ’’lever sitt eget liv’’

    SvaraRadera
  18. Jag tror att Maja tänker ifall hon behöver det som hon tycker fattas i hennes liv just nu, behöver man tak? Behöver man väggar? Behöver man någon som tar emot?

    Jag tror att Maja behöver det, jag tycker Maja är lite speciell och förväntar sig på något sätt att alla ska förstå henne och göra det Maja vill så att hon bara kan glida igenom.

    Relationen mellan hennes föräldrar verkar inte vara den bästa, jag tror det är för att Maja aldrig pratar med dem.

    Alla föräldrar älskar sina barn och varför skulle inte Majas föräldrar göra det?
    Maja behöver bara inse att hennes föräldrar älskar henne.

    SvaraRadera
  19. Ja, man behöver tak, väggar och något som man tar emot. Maja är rätt ensam nu, mamman är ju inte vid henne och pappan lika så (för många hemligheter både två). Alla människor behöver allt det här tycker jag. Utan det är det svårt att klara sig. Som Maximilian säger det finns människor som klara sig utan att ha allt det här. Men jag tror inte att alla människor hade gjort det, utan bara ett fåtal.

    Att inte ha någon som tröstar dig när du mår dåligt, eller försöker hjälpa dig när du hamnat i dåliga situationer och stöttar dig är mycket deprimerande. Maja har bara ett fåtal vänner som är verkligen inte bra. Vänner gör faktiskt jättestor skillnad i livet på ett positivt sätt. Att inte ha några vänner som kan hjälpa dig, trösta dig och ge dig goda råd är som att inte kunna andas tycker jag.

    Vänner är jätteviktigt, eftersom att det inte är alltid så att man kan gå till sina föräldrar och berätta om sina bekymmer och problem. Det är faktiskt ofta man vänder sig till sina vänner istället för sina föräldrar. Vänner kan man säga är plan A och föräldrar plan B. Om du inte har vänner så kan du vända dig till plan B som är dina föräldrar. Tyvärr så har Maja inget av dem nu (få vänner och mycket osäker relation till föräldrarna).

    Mor- eller farföräldrar är också ett alternativ men tyvärr så har Maja inga vid liv/närheten, och inga syskon heller. Som Andy och Stefan skrev kan detta leda depression, men också något mycket värre självmord. Jag tycker också att hon bör ta kontakt med någon som t ex Justin eller Enzo. Varför skall man hålla inne något dåligt/något som tynger hjärtat för sig själv, när man kan vända sig till någon och få tröst?

    God Jul & Gott Nytt År<3
    önskar Daniel B

    SvaraRadera
  20. Ni har skrivit sååå fint den här gången. Vi ses i morgon på lektionen. :)

    SvaraRadera