måndag 28 mars 2011

Argumenterande uppsats onsdagen den 30 mars

På onsdag den 30/3 skriver ni argumenterande uppsats kl 08:15 i sal B 302. Ta med texthäftet och en ordlista om du har en egen.

Här är ett exempel på en argumenterande text med kommentarer:


Bättre matkultur i skolan (rubriken bör dels förklara vad texten handlar om och dels klargöra skribentens åsikt i frågan)

När jag för två och ett halvt år sedan var mammaledig för att ta hand om familjens yngste son fick jag ofta oväntat besök mitt på dagen. Det var äldste sonen och en av hans kompisar som kom hem på lunchrasten. Var och varannan dag kom de förbi, tittade in, sniffade runt och kollade om jag hade något på gång i matväg. (Skribenten inleder med ett konkret exempel, en vardaglig situation som alla kan känna igen sig i. Hon använder sina egna upplevelser. Vi förstår att hon själv är mamma och har erfarenhet av det hon talar om.)


Till slut blev det väldigt klart för mig att sonen och hans klasskompisar sällan eller aldrig åt lunch i skolan. När det då och då var något gott att äta till lunch, fick de inte ta om och äta sig mätta. När jag i min roll som ny Barnombudsman våren 2001 reste runt och träffade barn och ungdomar insåg jag att sonens syn på skollunchen inte var ett undantag. (Här förstår vi vad huvudproblemet är: skolmaten. Vi förstår också att det är ett problem på många ställen. Därför är hennes text viktig för alla. Skribenten bygger också upp sin egen trovärdighet. Hon är både mamma och hon möter dessutom barn i sitt yrke som Barnombudsman. Vi ska förstå att hon vet vad hon talar om och bli övertygade av det hon kommer att skriva om).

Jag får fortfarande samma intryck när jag besöker skolor. Skollunchen är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Skollunchen är alltför ofta ett stressmoment i skolan. Lunchrasten är för kort, det är kö i matsalen, maten är kall, den goda maten tar slut för fort och det är bullrigt och allmänt stökigt. En vuxen skulle ofta inte välja att äta i den miljö som vi låter våra barn och ungdomar vistas i under sin skoltid. Vi vill ha lugn och ro och möjlighet att njuta av maten. Vi måste låta barn och ungdomar få samma möjlighet. (Här får vi veta att skolmaten fortfarande är ett problem. Hon ger exempel som förtydligar vad problemen är mer exakt. Hon visar tydligt till vem/vilka texten är riktad ”en vuxen skulle inte… Vi vill ha lugn och ro”. Hon förklarar också vad hon vill ska förändras: ”Barnen måste få samma möjlighet”).

Det är inte ovanligt med scheman där skollunchen serveras redan strax efter klockan 10. I andra fall får eleverna vänta till 12.30 för att få sin lunch. Vi får höra från eleverna som äter sist på schemat att maten då kan vara slut (!) och då kanske byts ut mot fil och en smörgås. Det borde naturligtvis inte få inträffa. Det är inte konstigt att många elever väljer bort lunchen i skolan. De tar hellre en korv, hamburgare eller "äter sig mätta" på godis och chips. Medan skolmaten inte står särskilt högt på listan ägnar vi vuxna oss åt att titta på kocktävlingar, matlagningsprogram i tv och bläddrar vi i floden av kokböcker som kommer ut varje år. Vuxenvärldens stora intresse för matkultur har inte trängt in i skolans värld så mycket som man skulle kunna önska. (Om någon inte skulle vara övertygad ännu ger hon fler exempel på varför skolmatssituationen inte är bra. Hon tilltalar de vuxna igen och ger exempel på vad vuxna gör som inte stämmer med hur lite de bryr sig om barnens mat. Hon visar förståelse för att barnen väljer bort maten).

Skolmåltiderna ses ibland mer som ett nödvändigt ont än som en viktig faktor för att barnen ska kunna lära sig något i skolan. Det är också en viktig stund för de barn som kanske bara får ett lagat mål mat om dagen, skollunchen. Skolluncherna och miljön i matsalen kan skapa en bra stämning som sprider sig i skolan. Måltiden kan vara en stund när man får tid för prat och för att lära känna nya kompisar. Vi vuxna måste visa våra barn och ungdomar respekt och kunna ge dem en skolmatsmiljö som inte stressar dem. (Här förklarar hon inte bara vad som är dåligt utan varför det är så viktigt att maten blir bättre. Fler positiva argument kommer fram här. Hon uppmanar de vuxna till att göra något och hon förklarar också vad de bör göra: ”vi vuxna måste visa..”)

På många håll arbetar skolor med att förbättra miljön och maten. Men besparingar har även drabbat det som är förutsättningen för att kunna lära sig någonting - maten! Stressen påverkar våra barn och ungdomar och det är då extra viktigt att vi vuxna blir förebilder. Vi vet att problem med ätstörningar ökar och en dålig skolmatsmiljö hjälper absolut inte de elever som har ätstörningar. (Här visar skribenten att hon är medveten om att det finns goda exempel på hur skolor jobbar med förbättringar. Dessa är viktiga att lyfta fram i en argumenterande text. Det kallas för motargument. Det är viktigt att visa att allt inte är negativt och hopplöst. Hon tar även upp fler negativa konsekvenser av en dålig matsituation. Vad händer om ingenting görs? skriver hon också om här).

Det bästa och enklaste sättet att skapa bra skolluncher är att lyssna på vad eleverna själva har för idéer. Det är de som är konsumenterna. Vi vuxna måste lyssna och ta ansvar för att genomföra de förslag som går att förverkliga. Vi måste värna om skollunchen och anstränga oss för att förbättra den. Det finns många bra exempel på att man med fantasi och professionalitet kan göra skolluncherna både roligare och godare utan att det behöver kosta mer pengar. Halvfabrikat som ofta används i storkök är ofta mycket dyrare än att arbeta med råvaror från grunden. Fiskpanetter är dyrare än färsk fisk. (Här kommer fler positiva förslag till hur man (vuxna, föräldrar, skolpersonal, politiker) ska förändra/förbättra situationen samt ytterligare en uppmaning till läsaren vad som bör göras).


Lena Nyberg, Barnombudsman

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar