Jenny Jägerfeld

Här kan ni läsa en intervju med författaren Jenny Jägerfeld som har skrivit Här ligger jag och blöder, romanen vi läser. Intervjun gjordes innan hon visste att boken hade fått Augustpriset.

I den här filmen pratar författaren om sina böcker.

Ny hemsida

Har ni sett vår skolas nya hemsida? Snygg, tycker jag!

Läxa till fredag 3 december

Läxan till fredag den 3 december är att läsa till och med s 80 i romanen Här ligger jag och blöder.


Grupp A har svenska i morgon, tisdag. Grupp B träffar jag på onsdag och vi ses alla på torsdag.

Se nedanstående inlägg för ämnesförslag till argumenterande text.

Ämnesförslag

På halvklasstimmarna den här veckan ska ni skriva en egen argumenterande text. Använd det vi har gått igenom om hur en sådan text ska vara strukturerad. Här är några ämnesförslag. Du kan också välja ett eget ämne, om du vill. Du får ha med dig en enkel disposition till lektionen, men inte en färdig text.

Förslag på ämnen till argumenterande text:

Höj skatten på socker och snabbmat

Det borde vara tillåtet med godis på lektionerna

Sluta äta kött

Förbjud flaskvatten/sluta dricka flaskvatten

Inför skoluniform

Man borde få rösta när man är sexton år

Rökning borde vara förbjudet

Rökning borde vara tillåtet även för barn

Internet borde användas mer i skolan


Internet gör människor mindre sociala/mer sociala

Ungdomar är för bortskämda/ungdomar är inte bortskämda

Man borde ha tjej- och killklasser

Sommarlovet borde vara kortare

Detta ämne borde vara obligatoriskt i skolan (föreslå själv ett ämne som inte finns idag)

Det borde vara gratis att åka buss

Bort med betygen

Betyg borde införas redan i årskurs ...

Fler läxor!

Inga läxor!

Mer idrott på schemat!

…. eller ett valfritt ämne som du själv kommer på. 

Analys av en argumenterande text

Igår på svenskan diskuterade vi hur texten Bättre matkultur i skolan är strukturerad. Nedan följer en sammanfattning av vad vi kom fram till. På måndag kommer ni att få några ämnesförslag till en egen argumenterande text som ska skrivas på halvklasstimmen nästa vecka. 

En argumenterande text är ofta uppbyggd ungefär så här:

Inledning

Bakgrund

Tes = huvudpoäng/åsikt

Argument 1

Argument 2

Argument 3

Motargument (kan vävas in i texten på flera ställen)

Slutsats

            Använd analysen för att se hur du kan strukturera dina egna argumenterande texter på ett liknande sätt. Mina kommentarer har röd text.

Texttyp: debattartikel, argumenterande text. Målgrupp: Vuxna, föräldrar, skolpersonal, politiker. Syfte med texten: Att övertyga målgruppen om att skolmatssituationen behöver förbättras och ge förslag på hur det kan göras.

____________________________________________

Barnombudsmannen: Debattartikel 2002-12-10, införd i tidningen Mjölkspegeln
, www.bo.se



Bättre matkultur i skolan (rubriken bör dels förklara vad texten handlar om och dels klargöra skribentens åsikt i frågan)



När jag för två och ett halvt år sedan var mammaledig för att ta hand om familjens yngste son fick jag ofta oväntat besök mitt på dagen. Det var äldste sonen och en av hans kompisar som kom hem på lunchrasten. Var och varannan dag kom de förbi, tittade in, sniffade runt och kollade om jag hade något på gång i matväg. (Skribenten inleder med ett konkret exempel, en vardaglig situation som alla kan känna igen sig i. Hon använder sina egna upplevelser. Vi förstår att hon själv är mamma och har erfarenhet av det hon talar om.)



Till slut blev det väldigt klart för mig att sonen och hans klasskompisar sällan eller aldrig åt lunch i skolan. När det då och då var något gott att äta till lunch, fick de inte ta om och äta sig mätta. När jag i min roll som ny Barnombudsman våren 2001 reste runt och träffade barn och ungdomar insåg jag att sonens syn på skollunchen inte var ett undantag. (Här förstår vi vad huvudproblemet är: skolmaten. Vi förstår också att det är ett problem på många ställen. Därför är hennes text viktig för alla. Skribenten bygger också upp sin egen trovärdighet. Hon är både mamma och hon möter dessutom barn i sitt yrke som Barnombudsman. Vi ska förstå att hon vet vad hon talar om och bli övertygade av det hon kommer att skriva om).



Jag får fortfarande samma intryck när jag besöker skolor. Skollunchen är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Skollunchen är alltför ofta ett stressmoment i skolan. Lunchrasten är för kort, det är kö i matsalen, maten är kall, den goda maten tar slut för fort och det är bullrigt och allmänt stökigt. En vuxen skulle ofta inte välja att äta i den miljö som vi låter våra barn och ungdomar vistas i under sin skoltid. Vi vill ha lugn och ro och möjlighet att njuta av maten. Vi måste låta barn och ungdomar få samma möjlighet. (Här får vi veta att skolmaten fortfarande är ett problem. Hon ger exempel som förtydligar vad problemen är mer exakt. Hon visar tydligt till vem/vilka texten är riktad ”en vuxen skulle inte… Vi vill ha lugn och ro”. Hon förklarar också vad hon vill ska förändras: ”Barnen måste få samma möjlighet”).



Det är inte ovanligt med scheman där skollunchen serveras redan strax efter klockan 10. I andra fall får eleverna vänta till 12.30 för att få sin lunch. Vi får höra från eleverna som äter sist på schemat att maten då kan vara slut (!) och då kanske byts ut mot fil och en smörgås. Det borde naturligtvis inte få inträffa. Det är inte konstigt att många elever väljer bort lunchen i skolan. De tar hellre en korv, hamburgare eller "äter sig mätta" på godis och chips. Medan skolmaten inte står särskilt högt på listan ägnar vi vuxna oss åt att titta på kocktävlingar, matlagningsprogram i tv och bläddrar vi i floden av kokböcker som kommer ut varje år. Vuxenvärldens stora intresse för matkultur har inte trängt in i skolans värld så mycket som man skulle kunna önska. (Om någon inte skulle vara övertygad ännu ger hon fler exempel på varför skolmatssituationen inte är bra. Hon tilltalar de vuxna igen och ger exempel på vad vuxna gör som inte stämmer med hur lite de bryr sig om barnens mat. Hon visar förståelse för att barnen väljer bort maten).



Skolmåltiderna ses ibland mer som ett nödvändigt ont än som en viktig faktor för att barnen ska kunna lära sig något i skolan. Det är också en viktig stund för de barn som kanske bara får ett lagat mål mat om dagen, skollunchen. Skolluncherna och miljön i matsalen kan skapa en bra stämning som sprider sig i skolan. Måltiden kan vara en stund när man får tid för prat och för att lära känna nya kompisar. Vi vuxna måste visa våra barn och ungdomar respekt och kunna ge dem en skolmatsmiljö som inte stressar dem. (Här förklarar hon inte bara vad som är dåligt utan varför det är så viktigt att maten blir bättre. Fler positiva argument kommer fram här. Hon uppmanar de vuxna till att göra något och hon förklarar också vad de bör göra: ”vi vuxna måste visa..”)



På många håll arbetar skolor med att förbättra miljön och maten. Men besparingar har även drabbat det som är förutsättningen för att kunna lära sig någonting - maten! Stressen påverkar våra barn och ungdomar och det är då extra viktigt att vi vuxna blir förebilder. Vi vet att problem med ätstörningar ökar och en dålig skolmatsmiljö hjälper absolut inte de elever som har ätstörningar. (Här visar skribenten att hon är medveten om att det finns goda exempel på hur skolor jobbar med förbättringar. Dessa är viktiga att lyfta fram i en argumenterande text. Det kallas för motargument. Det är viktigt att visa att allt inte är negativt och hopplöst. Hon tar även upp fler negativa konsekvenser av en dålig matsituation. Vad händer om ingenting görs? skriver hon också om här).



Det bästa och enklaste sättet att skapa bra skolluncher är att lyssna på vad eleverna själva har för idéer. Det är de som är konsumenterna. Vi vuxna måste lyssna och ta ansvar för att genomföra de förslag som går att förverkliga. Vi måste värna om skollunchen och anstränga oss för att förbättra den. Det finns många bra exempel på att man med fantasi och professionalitet kan göra skolluncherna både roligare och godare utan att det behöver kosta mer pengar. Halvfabrikat som ofta används i storkök är ofta mycket dyrare än att arbeta med råvaror från grunden. Fiskpanetter är dyrare än färsk fisk. (Här kommer fler positiva förslag till hur man (vuxna, föräldrar, skolpersonal, politiker) ska förändra/förbättra situationen samt ytterligare en uppmaning till läsaren vad som bör göras).



Lena Nyberg, Barnombudsman

Läxa till måndag 29 november

Läxan till måndag den 29/11 är att läsa till och med s 47 i boken Här ligger jag och blöder.


OBS! Fredagens (26/11) lektion i svenska är inställd. Läs romanen på valfri plats.

Här ligger jag och blöder

Nästa roman vi ska läsa tillsammans heter Här ligger jag och blöder och är skriven av Jenny Jägerfeld. Precis när jag hade lagt beslag på en klassuppsättning av romanen såg jag att den hade tilldelats Augustpriset i kategorin årets barn- och ungdomsbok 2010. Jag delar ut boken på torsdag.

Läs mer om författaren Jenny Jägerfeld här.

Läxa till torsdag 25 november

Läxa till torsdag är att läsa texten "Bättre matkultur i skolan".

Var beredd på att svara på följande frågor på torsdagens lektion: Hur inleder artikelförfattaren sin text? Ger hon någon bakgrund till ämnet? Vilken är hennes tes? Vilka är hennes argument? Tar hon upp några motargument? Vilken är hennes slutsats? Vem/vilka skriver hon till? Vad är syftet med hennes text? Hur gör hon för att övertyga läsaren, d v s hur bygger hon upp sin trovärdighet?

Barnombudsmannen: Debattartikel 2002-12-10, införd i tidningen Mjölkspegeln
, från www.bo.se)



Bättre matkultur i skolan

När jag för två och ett halvt år sedan var mammaledig för att ta hand om familjens yngste son fick jag ofta oväntat besök mitt på dagen. Det var äldste sonen och en av hans kompisar som kom hem på lunchrasten. Var och varannan dag kom de förbi, tittade in, sniffade runt och kollade om jag hade något på gång i matväg.

Till slut blev det väldigt klart för mig att sonen och hans klasskompisar sällan eller aldrig åt lunch i skolan. När det då och då var något gott att äta till lunch, fick de inte ta om och äta sig mätta. När jag i min roll som ny Barnombudsman våren 2001 reste runt och träffade barn och ungdomar insåg jag att sonens syn på skollunchen inte var ett undantag. 


Jag får fortfarande samma intryck när jag besöker skolor. Skollunchen är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Skollunchen är alltför ofta ett stressmoment i skolan. Lunchrasten är för kort, det är kö i matsalen, maten är kall, den goda maten tar slut för fort och det är bullrigt och allmänt stökigt. En vuxen skulle ofta inte välja att äta i den miljö som vi låter våra barn och ungdomar vistas i under sin skoltid. Vi vill ha lugn och ro och möjlighet att njuta av maten. Vi måste låta barn och ungdomar få samma möjlighet. 


Det är inte ovanligt med scheman där skollunchen serveras redan strax efter klockan 10. I andra fall får eleverna vänta till 12.30 för att få sin lunch. Vi får höra från eleverna som äter sist på schemat att maten då kan vara slut (!) och då kanske byts ut mot fil och en smörgås. Det borde naturligtvis inte få inträffa. Det är inte konstigt att många elever väljer bort lunchen i skolan. De tar hellre en korv, hamburgare eller "äter sig mätta" på godis och chips. Medan skolmaten inte står särskilt högt på listan ägnar vi vuxna oss åt att titta på kocktävlingar, matlagningsprogram i tv och bläddrar vi i floden av kokböcker som kommer ut varje år. Vuxenvärldens stora intresse för matkultur har inte trängt in i skolans värld så mycket som man skulle kunna önska.


Skolmåltiderna ses ibland mer som ett nödvändigt ont än som en viktig faktor för att barnen ska kunna lära sig något i skolan. Det är också en viktig stund för de barn som kanske bara får ett lagat mål mat om dagen, skollunchen. Skolluncherna och miljön i matsalen kan skapa en bra stämning som sprider sig i skolan. Måltiden kan vara en stund när man får tid för prat och för att lära känna nya kompisar. Vi vuxna måste visa våra barn och ungdomar respekt och kunna ge dem en skolmatsmiljö som inte stressar dem. 


På många håll arbetar skolor med att förbättra miljön och maten. Men besparingar har även drabbat det som är förutsättningen för att kunna lära sig någonting - maten! Stressen påverkar våra barn och ungdomar och det är då extra viktigt att vi vuxna blir förebilder. Vi vet att problem med ätstörningar ökar och en dålig skolmatsmiljö hjälper absolut inte de elever som har ätstörningar.

Det bästa och enklaste sättet att skapa bra skolluncher är att lyssna på vad eleverna själva har för idéer. Det är de som är konsumenterna. Vi vuxna måste lyssna och ta ansvar för att genomföra de förslag som går att förverkliga. Vi måste värna om skollunchen och anstränga oss för att förbättra den. Det finns många bra exempel på att man med fantasi och professionalitet kan göra skolluncherna både roligare och godare utan att det behöver kosta mer pengar. Halvfabrikat som ofta används i storkök är ofta mycket dyrare än att arbeta med råvaror från grunden. Fiskpanetter är dyrare än färsk fisk.

Lena Nyberg, Barnombudsman

Argumenterande text

Idag läste vi en insändare och resonerade kring hur den var strukturerad. Vi kom fram till att den hade en tes samt argument som stödde tesen. Däremot saknade den riktigt välgrundade argument och hänvisning till forskning/vetenskapliga undersökningar som skulle kunna göra den ännu mer övertygande. 

En längre argumenterande text är ofta uppbyggd ungefär så här:

Inledning

Bakgrund

Tes = huvudpoäng/åsikt

Argument 1

Argument 2

Argument 3

Motargument (kan vävas in i texten på flera ställen)

Slutsats

Bilder i media

Idag tittade vi på hur media använder sig av bilder för att förmedla budskap. Bilderna är där för att komplettera texten samt för att berätta en historia. Uttrycket "en bild säger mer än tusen ord" passar bra i det här sammanhanget. Man måste dock vara medveten om att valet av bild i olika medier kan påverka oss mer än vi tror. Se bildspelet som vi tittade på idag här.

A-kursprov den 20 januari

I svenska A kommer vi att ha ett prov den 20 januari 2011. Provet är gemensamt för flera klasser som läser svenska A. Det kommer att innehålla läsförståelse, ordkunskap/uttryck, språkriktighet, basgrammatik och en argumenterande uppsats.

Argumentation och ordkunskap

Idag kom vi fram till att artiklarna ur Expressen respektive Sydsvenska Dagbladet som ni hade i läxa är uppbyggda på olika sätt. Det beror delvis på att artikeln i Expressen publicerades som ett blogginlägg och Sydsvenskans artikel publicerades i papperstidningen först. Vi enades om att Sydsvenskan känns mer övertygande i sin argumentation. Det beror på de mer välgrundade argumenten, textens struktur och ordvalet i den. 

Vi förklarade sedan tillsammans ord och uttryck ur de båda texterna. 

Ord och uttryck i artiklarna ur Expressen och Sydsvenska Dagbladet 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Misstankegrad

skäligen misstänkt = en lägre grad av misstanke för ett brott

misstänkt på sannolika skäl = starkare misstankar om brott

vapnen har bundits till brotten = man vet att vapnen har använts

det föreligger ett uppenbart allmänintresse = det finns ett klart skäl till att allmänheten bör få veta

så konkret som möjligt skildra = att så tydligt som möjligt förklara/berätta om

exceptionella fall = ovanliga fall

intensifierat integrationsdebatten = invandringsdebatten har blivit mer aktiv

improviserade ministerbesök = spontant besök av en minister

Expressen är normalt mycket restriktiv = de är försiktiga/återhållsamma

restriktivitetsprincipen är kontroversiell= tanken/idén att man ska vara försiktig kan ifrågasättas

som en del läsare definierar som etniska svenskar = som beskrivs som en person med svenskt ursprung/svensk bakgrund

det sprids en myt = en historia som har viss verklighetsförankring, men som inte är helt sann

medierna är särskilt benägna att = har en tendens, vilja, tanke med att göra något

de etablerade redaktionerna = pålitliga, med starkt fäste

invandrarrelaterad = kopplad till invandrare

i syfte att försköna integrationspolitiken = att få något att låta bättre än vad det är

det gör skottlossningarna så relevanta att skildra = så viktiga att berätta om i sammanhanget

när undantag blir norm = norm är en oskriven regel

hade man varit cyniskt lagd = en cynisk person är hänsynslös och känslokall

gärningsmannens motiv = tanken/idén bakom brottet

integritetsaspekten = med tanke på den personliga sfären/ens privatliv

betraktas som = ses som

synonymt med = liknande, betyder samma sak

på grundval av allmänintresset = på grund av/med allmänintresset som grund

rör nästan uteslutande offentliga personer = handlar nästan bara om kända personer

Typiska språkliga drag i artiklar:

• informationstät text med få utfyllnadsord

• många passiva verbkonstruktioner

• många sammansatta ord

• formellt skriftspråk

• specifika ord och uttryck

Läxa till torsdag

Läxan är att läsa artiklarna som finns i föregående inlägg. Anteckna eller stryk under vilka argument artikelförfattarna använder för att försvara sina val. Vem har de starkaste argumenten? Stryk också under svåra ord och uttryck i artiklarna.

Idag är det utvecklingssamtal. Inga lektioner idag, tisdag.

Grupp B: Ingen svenska i morgon, onsdag, p g a klasskonferenser.

Morgondagens lektion

I morgon, måndag, ska vi göra klart undersökningen i föregående inlägg. Vi ska också titta på hur Expressens chefredaktör argumenterar för deras publicering av namn och bild på den misstänkte "lasermannen". Vi ska jämföra Expressens argument med Sydsvenskans, där Sydsvenskans chefredaktör förklarar varför de väljer att inte publicera.

Klicka på länkarna för att läsa texterna. Vilka argument är starkast?

Mer mediekunskap

Idag läste vi en artikel som handlar om hur medievanorna har förändrats bland barn och ungdomar. Läs den här. Vi gjorde också en test av hur mycket vi kan om medier. Gör testet här. Vi blev inte helt klara, så vi får göra resten på måndag.

Medievanor i klassen

1. Hur många timmar per dag tittar du på TV i genomsnitt?

2. Hur många timmar per dag använder du Internet i genomsnitt?

3. Vilken typ av sajter besöker du ofta på nätet? Ge några exempel.

4. Hur många timmar/dag tror du att den genomsnittlige mediekonsumenten använder sig av olika medier (TV, radio, tidningar, Internet)?

5. Påverkas du på något sätt av det du hör, ser och läser i olika medier? I så fall, beskriv hur du tror att du påverkas.
   ___________________________________
   De här frågorna diskuterade vi idag. Vi kom fram till att eleverna i klassen tittar på TV i snitt 2 timmar/dag och att de använder Internet i genomsnitt 3,5 timmar om dagen. Den genomsnittlige mediekonsumenten använder sig av olika medier i snitt 7 timmar/dag (källa: mediekompass). Det är ungefär lika mycket som vi sover, vilket är ganska mycket.
   Vi kom fram till att våra attityder, åsikter, värderingar påverkas en hel del av det som skrivs och visas i olika medier. Vi ska börja med lite allmän internetkunskap för att sedan gå vidare till mer traditionella medier som tidningar, TV och radio.
   Jag gav er några ord och begrepp som har med internet att göra för att se om ni känner till dem redan. Det visade sig att ni kände till en hel del av dem, men kanske inte alla. Här är" internetordlistan" som vi jobbade med idag (samt några extra ord) + förklaringar till alla orden.
   
   
   adda – att lägga till någon/något till sin kontaktlista. Vanligt på chattar och sociala nätverkssajter.
   
   

   
   

   apps/applications/applikationer – programvaror som man kan välja att ladda hem eller köpa till sin mobil.

   
   

   banner – en webbannons som ofta länkar till annonsörens webbplats.

   
   

   blocka – att blockera någon från att kontakta en på t.ex. chatt eller sociala nätverkssajter.

   
   

   blogg – kort för webblogg, en dagbok eller loggbok på nätet. En bloggare är en person som skriver en blogg.

   
   

   Creative Commons – ett licenssystem där upphovsrättsinnehavare kan markera att de helt eller delvis tillåter spridning, användning eller bearbetning av sitt verk under vissa villkor.

   
   

   fildelning – att göra filer på sin dator tillgängliga för andra.

   
   

   FPS First Person Shooter – ett actionspel med första-persons-perspektiv, dvs. att det man ser på skärmen motsvarar spelarens synfält, t.ex. Counter Strike.

   
   

   Flickr – populär social nätverkssajt som bygger på att man delar med sig av bilder och filmer. Albumen kan göras privata eller publika.

   
   

   grooming/gromning – när vuxna tar kontakt med barn i sexuellt syfte. En vuxen som vidtar åtgärder för att få till stånd ett möte med ett barn under 15 år, i syfte att begå sexualbrott mot barnet, kan straffas med böter eller fängelse i högst ett år.

   
   

   illegal fildelning – att via sin dator göra upphovsrättsskyddade filer tillgängliga för andra, utan tillstånd från rättighetsinnehavaren.

   
   

   LAN Local Area Network – lokalt nätverk av sammankopplade datorer. Vanligast är att koppla samman datorer för att spela dataspel eller fildela.

   
   

   level – betyder nivå i dataspel. Att levla innebär att spelkaraktären når en högre nivå och blir bättre under spelets gång.

   
   

   MSN Messenger – ett chattprogram. Kommunikationen sker i realtid via text- meddelanden, mikrofon och webbkamera och präglas av förkortningar och symboler.

   
   

   onlinespel – dataspel där man spelar mot andra spelare över internet eller i LAN. Counter Strike och World of Warcraft är populära onlinespel.

   
   

   poddradio/podcast – är en metod att publicera ljudfiler eller film via internet. Man kan prenumerera på poddradio-sändningar via RSS.

   
   

   RSS – ett nyhetsflöde från en webbplats som gör att prenumeranten får de senaste uppdateringarna utan att besöka själva sajten. Vanligt på nyhetssajter och bloggar och markeras ofta med en särskild RSS-ikon.

   
   

   Sekretessinställningar – på sociala nätverkssajter innebär att man kan ställa in hur mycket av ens profil man vill att ens kontakter eller allmänheten ska få tillgång till.

   
   

   Sims – ett av världens mest populära dataspel där spelaren skapar en eller flera karaktärer, s.k. Simmar, som han eller hon sedan styr till att utföra olika aktiviteter i spelet.

   
   

   Skype – ett program som gör det möjligt att ”prata i telefon” kostnadsfritt över internet, skypa, med andra som också har programmet.

   
   

   STORA BOKSTÄVER – i t.ex. e-postmeddelande eller sms betyder att man SKRIKER.

   
   

   streama/strömma – lyssna eller titta på en fil via internet utan att ladda ner den. Youtube och Spotify använder sig av streaming.

   
   

   Spotify – en musiktjänst som streamar musik. Finns som betaltjänst samt annonsfinansierad gratisversion.

   
   

   status/statusrad/statusuppdatering – den rad eller fält på ens profil på sociala nätverkssajter eller i chatt- program där man kan skriva ett kort meddelande för att beskriva sin status, t.ex. vad man gör eller funderar på, eller meddela att man inte är tillgänglig för kommunikation.

   
   

   sociala medier – sajter där användarna själva kan bidra med innehåll, s.k. användargenererat material, och umgås med varandra samtidigt som de tar del av information. Exempel på sociala medier är sociala nätverkssajter, bloggar, videosajter, wikier. Motsats: ”gammelmedier” som bygger på envägskommunikation, t.ex. papperstidningar, tv, radio.

   
   

   sociala nätverkssajter/communities – sajter där man kan umgås och nätverka t.ex. Facebook (Fejan, Fb), MySpace och Bilddagboken. Man skapar sin profil och kan sedan koppla ihop den med sin bekantskapskrets profiler för att kunna kommunicera på sajten genom t.ex. e-post, chatt, bilder, blogg, samt i forum och grupper.

   
   

   tagga – från engelskans ”tag”, att märka en bild eller videoklipp med ett namn eller sökord för att den lättare ska kunna hittas av andra.

   
   

   trådar – relaterade inlägg i exempelvis forum eller på sociala nätverkssajter. Det första inlägget eller meddelandet påbörjar en tråd som andra användare sedan kan svara på.

   
   

   Twitter – en mikroblogg där användaren twittrar, dvs. skriver korta inlägg s.k. tweets på max 140 tecken, ofta om pågående aktiviteter, som andra kan läsa på nätet eller i sin mobil.

   
   

   Voddler – en gratistjänst som streamar film och tv-program via internet till användarens dator eller tv.

   
   

   Wii – en spelkonsol med en rörelsekänslig handkontroll som spelaren använder för att styra spelet och som tillåter att man använder hela kroppen när man spelar (t.ex. bowling).

   
   

   widget/gadget – är små program med t.ex. att-göra-listor, klocka eller väderprognos som man kan ladda ned till datorn och placera på datorns skrivbord där de är lätta att komma åt.

   
   

   Wikipedia – ett uppslagsverk på nätet där vem som helst kan skapa eller redigera innehåll. Publiceringen sker direkt utan förhandsgranskning.

   
   

   WoW World of Warcraft – ett populärt onlinespel med cirka 10 miljoner användare i hela världen.

   
   

   Youtube – en webbplats med videoklipp som är uppladdade av sajtens användare.
   
   
   Källa: Medierådet www.medieradet.se

Vad har vi gjort och vad ska vi göra?

Vad har vi gjort i svenska egentligen? Har vi "bara bloggat"? Nej, verkligen inte. Faktum är att i vårt arbete med romanläsning och blogg så har vi redan täckt in de flesta av de mål som ska uppnås i kursen svenska A. Idag tittade vi på målen igen och pratade om hur vi har arbetat med dem i svenska hittills.

Nästa tema kommer att handla om mediekunskap. Mediekunskap är viktigt i vårt medialiserade samhälle. Vi påverkas av medier mer än vi tror. Vi kommer att använda oss en del av materialet som finns på Mediekompass. Titta gärna på den sidan så är du förberedd inför torsdagens lektion.