Sista lektionen för terminen

Idag pratade vi om era kommentarer till uppgift 3. Vi kom fram till att Maja känner sig ensam i världen och att vi alla behöver någon form av sammanhang att hålla oss fast vid. Vad det sammanhanget består av kan vara olika för olika människor. Vi trodde också att Maja skulle vinna på att prata med någon. Något som vi tyvärr alltför sällan gör. Pratar om verkligt viktiga saker i livet, alltså.

Till fredagen den 14 januari ska romanen vara utläst.

Då ska vi också diskutera hur vi ska jobba med blogg och romaner i fortsättningen, så fundera gärna på hur vi kan utveckla vårt bloggande och vår läsning.

Ha en skönt jullov, alla!

Blogguppgift 3

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast söndagen den 19 december kl 22:00.
____________________________________________

På s 146 tittar Maja på ett foto av sig själv som liten. I bakgrunden står hennes pappa.

Maja tänker att hon "...svävar som en satellit. Frikopplad. Jag har inga syskon att luta mig mot och vänner har jag så förfärande få. Det finns inga generationer ovanför mina föräldrar, inga farföräldrar som skulle kunna skänka stadga och historia och även om mina morföräldrar visserligen existerade så var de frånvarande, i ett annat land, bilden av dem tillsuddad av avstånd och tid. Det tak mina föräldrar bildade var så skralt och fullt av hål. Behöver man tak? Behöver man väggar? Något som tar emot? (s 146)"

Skriv en kommentar där du resonerar kring hur Maja tänker i citatet ovan.

Dagens lektion

Idag blev vi klara med de rätta svaren i häftet om språkriktighet. Spara häftet så att du kan läsa på till provet den 20 januari.

På söndag kl 22:00 ska blogguppgift 3 vara besvarad och på måndag har vi vår sista svensklektion för terminen.

Romanen Här ligger jag och blöder ska vara utläst till fredagen den 14 januari.

Språkriktighet + läxa

Idag gick vi genom svaren till stencilen om språkriktighet. Vi hann till och med s 13.

Läxan till i morgon är att läsa till och med s 174 i romanen Här ligger jag och blöder. 

Kommentar blogguppgift 2

Det är verkligen intressant att läsa vilka citat ni väljer ur boken och hur ni kommenterar dem. Idag hann vi läsa nästan alla era citat på lektionen och vi hade egentligen hunnit alla för egentligen slutar vi ju 9:55.. jag trodde det var 9:50 av någon anledning. Ja, ja.

Jag tycker att ni alla har upptäckt olika saker i romanen så kanske vi ska göra så att ni väljer egna citat i fortsättningen också? Eller varannan gång eget citat och varannan gång ställer jag en fråga? Vad tycker ni?

I morgon har Grupp A svenska i sal B 203. Ta med häftet om språkriktighet. Grupp B jobbar i häftet hemma och på torsdag går vi igenom det tillsammans.

Läxa: läs till och med s 174 i romanen tills på fredag.

Läxa till fredag 17 december

Läxan till fredag den 17 december är att läsa till och med s 174 i Här ligger jag och blöder.

Blogguppgift 2

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast söndagen den 12 december klockan 22:00.

____________________________________________

Uppgiften den här gången är att välja ett eget citat på s 81 - 128 i romanen och skriva en kommentar till citatet du har valt. Glöm inte att skriva vilken sida citatet finns på.

Lucia + grupptimmar

På måndag den 13/12 ses vi i klassrum D 106 klockan 8:30. Därefter är det Lucia i aulan klockan 9:00. När Luciafirandet är slut har vi svenska som vanligt (cirka 9:30).

Grupp A har svenska på tisdag morgon den 14/12. OBS! Salsbyte! Vi är i sal B 203.  
Ta med häftet om språkriktighet samt ordkunskapshäftet.

Grupp B har ingen svenska på onsdag morgon den 15/12 p g a nationellt prov i matte. Grupp B jobbar färdigt med häftet om språkriktighet till torsdagens lektion i svenska.

Dagens lektion

Idag jobbade vi med språkriktighet och ordkunskap.

Läxa till i morgon fredag är att läsa till och med s 128 i romanen. Vi diskuterar det vi har läst hittills i morgon på lektionen. Blogguppgift 2 ska besvaras senast söndag klockan 22:00.

De och dem

Ur Språkrådets frågelåda

Fråga:
När skriver man de och när skriver man dem? 

Svar:
Ibland är det svårt att veta om man ska använda subjektsformen de eller objektsformen dem. Då kan man pröva att byta ut de/dem mot vi/oss. Grundregeln är att där man väljer vi ska man också välja de: Vi/de har inte gjort något fel. 


Och omvänt, där man väljer oss ska man också välja dem: Oss/dem har han aldrig brytt sig om. 

Ibland stöter man på ett "de" som inte går att byta ut mot vare sig vi eller oss. Det finns i fraser som de arga bina och de svåra fallen och skrivs alltid de. 

Dagens lektion

Idag fick ni tillbaka era argumenterande texter. En bra argumenterande text har en tydlig struktur där skribentens tankegångar är lätta att följa. Texten ska ha rimliga, välgrundade argument och en tydlig tes. Det ska också finnas ett par motargument. Undvik talspråk och för många utfyllnadsord i texten.

Argumenterande text återkommer på A-kursprovet i svenska den 20 januari.

Vi diskuterade också bloggkommentarerna till uppgift 1. Vi kom fram till att de flesta anser att det var moraliskt förkastligt av Maja att logga in på sin pappas Facebook-konto och läsa hans meddelanden. Däremot kan vi till viss del förstå att hon gör det av ren nyfikenhet och för att hon känner att pappan inte delger henne så mycket, eller är så intresserad av hennes liv. Det kan även handla om att hon straffar pappan för det.
___________________________________________________

På torsdag kan ni ta med er ordkunskapshäftet samt stencilen om felaktigheter i det svenska språket som jag delade ut idag.

Läxa till fredagen den 10 december är att läsa till och med s 128 i romanen.

Blogguppgift 1

Idag på lektionen diskuterade vi sidorna 48 - 80 i romanen vi läser.

Ditt svar till nedanstående blogguppgift ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast söndagen den 5 december klockan 22:00.
_________________________________________________

I romanen loggar Maja in på sin pappas Facebook för att läsa hans meddelanden. Skriv en kommentar där du resonerar kring varför du tror att hon gör det samt om du tycker att det är ok att göra så.

Ordkunskap

Idag jobbade vi med ordkunskap i ett häfte som jag delade ut. Ni får behålla häftet och vi ska jobba vidare med det på lektionerna. Jobba gärna hemma också för att hela tiden utveckla ordförrådet så mycket som möjligt.

Läxan till i morgon är att läsa till och med s 80 i Här ligger jag och blöder. 

Jenny Jägerfeld

Här kan ni läsa en intervju med författaren Jenny Jägerfeld som har skrivit Här ligger jag och blöder, romanen vi läser. Intervjun gjordes innan hon visste att boken hade fått Augustpriset.

I den här filmen pratar författaren om sina böcker.

Ny hemsida

Har ni sett vår skolas nya hemsida? Snygg, tycker jag!

Läxa till fredag 3 december

Läxan till fredag den 3 december är att läsa till och med s 80 i romanen Här ligger jag och blöder.


Grupp A har svenska i morgon, tisdag. Grupp B träffar jag på onsdag och vi ses alla på torsdag.

Se nedanstående inlägg för ämnesförslag till argumenterande text.

Ämnesförslag

På halvklasstimmarna den här veckan ska ni skriva en egen argumenterande text. Använd det vi har gått igenom om hur en sådan text ska vara strukturerad. Här är några ämnesförslag. Du kan också välja ett eget ämne, om du vill. Du får ha med dig en enkel disposition till lektionen, men inte en färdig text.

Förslag på ämnen till argumenterande text:

Höj skatten på socker och snabbmat

Det borde vara tillåtet med godis på lektionerna

Sluta äta kött

Förbjud flaskvatten/sluta dricka flaskvatten

Inför skoluniform

Man borde få rösta när man är sexton år

Rökning borde vara förbjudet

Rökning borde vara tillåtet även för barn

Internet borde användas mer i skolan


Internet gör människor mindre sociala/mer sociala

Ungdomar är för bortskämda/ungdomar är inte bortskämda

Man borde ha tjej- och killklasser

Sommarlovet borde vara kortare

Detta ämne borde vara obligatoriskt i skolan (föreslå själv ett ämne som inte finns idag)

Det borde vara gratis att åka buss

Bort med betygen

Betyg borde införas redan i årskurs ...

Fler läxor!

Inga läxor!

Mer idrott på schemat!

…. eller ett valfritt ämne som du själv kommer på. 

Analys av en argumenterande text

Igår på svenskan diskuterade vi hur texten Bättre matkultur i skolan är strukturerad. Nedan följer en sammanfattning av vad vi kom fram till. På måndag kommer ni att få några ämnesförslag till en egen argumenterande text som ska skrivas på halvklasstimmen nästa vecka. 

En argumenterande text är ofta uppbyggd ungefär så här:

Inledning

Bakgrund

Tes = huvudpoäng/åsikt

Argument 1

Argument 2

Argument 3

Motargument (kan vävas in i texten på flera ställen)

Slutsats

            Använd analysen för att se hur du kan strukturera dina egna argumenterande texter på ett liknande sätt. Mina kommentarer har röd text.

Texttyp: debattartikel, argumenterande text. Målgrupp: Vuxna, föräldrar, skolpersonal, politiker. Syfte med texten: Att övertyga målgruppen om att skolmatssituationen behöver förbättras och ge förslag på hur det kan göras.

____________________________________________

Barnombudsmannen: Debattartikel 2002-12-10, införd i tidningen Mjölkspegeln
, www.bo.se



Bättre matkultur i skolan (rubriken bör dels förklara vad texten handlar om och dels klargöra skribentens åsikt i frågan)



När jag för två och ett halvt år sedan var mammaledig för att ta hand om familjens yngste son fick jag ofta oväntat besök mitt på dagen. Det var äldste sonen och en av hans kompisar som kom hem på lunchrasten. Var och varannan dag kom de förbi, tittade in, sniffade runt och kollade om jag hade något på gång i matväg. (Skribenten inleder med ett konkret exempel, en vardaglig situation som alla kan känna igen sig i. Hon använder sina egna upplevelser. Vi förstår att hon själv är mamma och har erfarenhet av det hon talar om.)



Till slut blev det väldigt klart för mig att sonen och hans klasskompisar sällan eller aldrig åt lunch i skolan. När det då och då var något gott att äta till lunch, fick de inte ta om och äta sig mätta. När jag i min roll som ny Barnombudsman våren 2001 reste runt och träffade barn och ungdomar insåg jag att sonens syn på skollunchen inte var ett undantag. (Här förstår vi vad huvudproblemet är: skolmaten. Vi förstår också att det är ett problem på många ställen. Därför är hennes text viktig för alla. Skribenten bygger också upp sin egen trovärdighet. Hon är både mamma och hon möter dessutom barn i sitt yrke som Barnombudsman. Vi ska förstå att hon vet vad hon talar om och bli övertygade av det hon kommer att skriva om).



Jag får fortfarande samma intryck när jag besöker skolor. Skollunchen är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Skollunchen är alltför ofta ett stressmoment i skolan. Lunchrasten är för kort, det är kö i matsalen, maten är kall, den goda maten tar slut för fort och det är bullrigt och allmänt stökigt. En vuxen skulle ofta inte välja att äta i den miljö som vi låter våra barn och ungdomar vistas i under sin skoltid. Vi vill ha lugn och ro och möjlighet att njuta av maten. Vi måste låta barn och ungdomar få samma möjlighet. (Här får vi veta att skolmaten fortfarande är ett problem. Hon ger exempel som förtydligar vad problemen är mer exakt. Hon visar tydligt till vem/vilka texten är riktad ”en vuxen skulle inte… Vi vill ha lugn och ro”. Hon förklarar också vad hon vill ska förändras: ”Barnen måste få samma möjlighet”).



Det är inte ovanligt med scheman där skollunchen serveras redan strax efter klockan 10. I andra fall får eleverna vänta till 12.30 för att få sin lunch. Vi får höra från eleverna som äter sist på schemat att maten då kan vara slut (!) och då kanske byts ut mot fil och en smörgås. Det borde naturligtvis inte få inträffa. Det är inte konstigt att många elever väljer bort lunchen i skolan. De tar hellre en korv, hamburgare eller "äter sig mätta" på godis och chips. Medan skolmaten inte står särskilt högt på listan ägnar vi vuxna oss åt att titta på kocktävlingar, matlagningsprogram i tv och bläddrar vi i floden av kokböcker som kommer ut varje år. Vuxenvärldens stora intresse för matkultur har inte trängt in i skolans värld så mycket som man skulle kunna önska. (Om någon inte skulle vara övertygad ännu ger hon fler exempel på varför skolmatssituationen inte är bra. Hon tilltalar de vuxna igen och ger exempel på vad vuxna gör som inte stämmer med hur lite de bryr sig om barnens mat. Hon visar förståelse för att barnen väljer bort maten).



Skolmåltiderna ses ibland mer som ett nödvändigt ont än som en viktig faktor för att barnen ska kunna lära sig något i skolan. Det är också en viktig stund för de barn som kanske bara får ett lagat mål mat om dagen, skollunchen. Skolluncherna och miljön i matsalen kan skapa en bra stämning som sprider sig i skolan. Måltiden kan vara en stund när man får tid för prat och för att lära känna nya kompisar. Vi vuxna måste visa våra barn och ungdomar respekt och kunna ge dem en skolmatsmiljö som inte stressar dem. (Här förklarar hon inte bara vad som är dåligt utan varför det är så viktigt att maten blir bättre. Fler positiva argument kommer fram här. Hon uppmanar de vuxna till att göra något och hon förklarar också vad de bör göra: ”vi vuxna måste visa..”)



På många håll arbetar skolor med att förbättra miljön och maten. Men besparingar har även drabbat det som är förutsättningen för att kunna lära sig någonting - maten! Stressen påverkar våra barn och ungdomar och det är då extra viktigt att vi vuxna blir förebilder. Vi vet att problem med ätstörningar ökar och en dålig skolmatsmiljö hjälper absolut inte de elever som har ätstörningar. (Här visar skribenten att hon är medveten om att det finns goda exempel på hur skolor jobbar med förbättringar. Dessa är viktiga att lyfta fram i en argumenterande text. Det kallas för motargument. Det är viktigt att visa att allt inte är negativt och hopplöst. Hon tar även upp fler negativa konsekvenser av en dålig matsituation. Vad händer om ingenting görs? skriver hon också om här).



Det bästa och enklaste sättet att skapa bra skolluncher är att lyssna på vad eleverna själva har för idéer. Det är de som är konsumenterna. Vi vuxna måste lyssna och ta ansvar för att genomföra de förslag som går att förverkliga. Vi måste värna om skollunchen och anstränga oss för att förbättra den. Det finns många bra exempel på att man med fantasi och professionalitet kan göra skolluncherna både roligare och godare utan att det behöver kosta mer pengar. Halvfabrikat som ofta används i storkök är ofta mycket dyrare än att arbeta med råvaror från grunden. Fiskpanetter är dyrare än färsk fisk. (Här kommer fler positiva förslag till hur man (vuxna, föräldrar, skolpersonal, politiker) ska förändra/förbättra situationen samt ytterligare en uppmaning till läsaren vad som bör göras).



Lena Nyberg, Barnombudsman

Läxa till måndag 29 november

Läxan till måndag den 29/11 är att läsa till och med s 47 i boken Här ligger jag och blöder.


OBS! Fredagens (26/11) lektion i svenska är inställd. Läs romanen på valfri plats.

Här ligger jag och blöder

Nästa roman vi ska läsa tillsammans heter Här ligger jag och blöder och är skriven av Jenny Jägerfeld. Precis när jag hade lagt beslag på en klassuppsättning av romanen såg jag att den hade tilldelats Augustpriset i kategorin årets barn- och ungdomsbok 2010. Jag delar ut boken på torsdag.

Läs mer om författaren Jenny Jägerfeld här.

Läxa till torsdag 25 november

Läxa till torsdag är att läsa texten "Bättre matkultur i skolan".

Var beredd på att svara på följande frågor på torsdagens lektion: Hur inleder artikelförfattaren sin text? Ger hon någon bakgrund till ämnet? Vilken är hennes tes? Vilka är hennes argument? Tar hon upp några motargument? Vilken är hennes slutsats? Vem/vilka skriver hon till? Vad är syftet med hennes text? Hur gör hon för att övertyga läsaren, d v s hur bygger hon upp sin trovärdighet?

Barnombudsmannen: Debattartikel 2002-12-10, införd i tidningen Mjölkspegeln
, från www.bo.se)



Bättre matkultur i skolan

När jag för två och ett halvt år sedan var mammaledig för att ta hand om familjens yngste son fick jag ofta oväntat besök mitt på dagen. Det var äldste sonen och en av hans kompisar som kom hem på lunchrasten. Var och varannan dag kom de förbi, tittade in, sniffade runt och kollade om jag hade något på gång i matväg.

Till slut blev det väldigt klart för mig att sonen och hans klasskompisar sällan eller aldrig åt lunch i skolan. När det då och då var något gott att äta till lunch, fick de inte ta om och äta sig mätta. När jag i min roll som ny Barnombudsman våren 2001 reste runt och träffade barn och ungdomar insåg jag att sonens syn på skollunchen inte var ett undantag. 


Jag får fortfarande samma intryck när jag besöker skolor. Skollunchen är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Skollunchen är alltför ofta ett stressmoment i skolan. Lunchrasten är för kort, det är kö i matsalen, maten är kall, den goda maten tar slut för fort och det är bullrigt och allmänt stökigt. En vuxen skulle ofta inte välja att äta i den miljö som vi låter våra barn och ungdomar vistas i under sin skoltid. Vi vill ha lugn och ro och möjlighet att njuta av maten. Vi måste låta barn och ungdomar få samma möjlighet. 


Det är inte ovanligt med scheman där skollunchen serveras redan strax efter klockan 10. I andra fall får eleverna vänta till 12.30 för att få sin lunch. Vi får höra från eleverna som äter sist på schemat att maten då kan vara slut (!) och då kanske byts ut mot fil och en smörgås. Det borde naturligtvis inte få inträffa. Det är inte konstigt att många elever väljer bort lunchen i skolan. De tar hellre en korv, hamburgare eller "äter sig mätta" på godis och chips. Medan skolmaten inte står särskilt högt på listan ägnar vi vuxna oss åt att titta på kocktävlingar, matlagningsprogram i tv och bläddrar vi i floden av kokböcker som kommer ut varje år. Vuxenvärldens stora intresse för matkultur har inte trängt in i skolans värld så mycket som man skulle kunna önska.


Skolmåltiderna ses ibland mer som ett nödvändigt ont än som en viktig faktor för att barnen ska kunna lära sig något i skolan. Det är också en viktig stund för de barn som kanske bara får ett lagat mål mat om dagen, skollunchen. Skolluncherna och miljön i matsalen kan skapa en bra stämning som sprider sig i skolan. Måltiden kan vara en stund när man får tid för prat och för att lära känna nya kompisar. Vi vuxna måste visa våra barn och ungdomar respekt och kunna ge dem en skolmatsmiljö som inte stressar dem. 


På många håll arbetar skolor med att förbättra miljön och maten. Men besparingar har även drabbat det som är förutsättningen för att kunna lära sig någonting - maten! Stressen påverkar våra barn och ungdomar och det är då extra viktigt att vi vuxna blir förebilder. Vi vet att problem med ätstörningar ökar och en dålig skolmatsmiljö hjälper absolut inte de elever som har ätstörningar.

Det bästa och enklaste sättet att skapa bra skolluncher är att lyssna på vad eleverna själva har för idéer. Det är de som är konsumenterna. Vi vuxna måste lyssna och ta ansvar för att genomföra de förslag som går att förverkliga. Vi måste värna om skollunchen och anstränga oss för att förbättra den. Det finns många bra exempel på att man med fantasi och professionalitet kan göra skolluncherna både roligare och godare utan att det behöver kosta mer pengar. Halvfabrikat som ofta används i storkök är ofta mycket dyrare än att arbeta med råvaror från grunden. Fiskpanetter är dyrare än färsk fisk.

Lena Nyberg, Barnombudsman

Argumenterande text

Idag läste vi en insändare och resonerade kring hur den var strukturerad. Vi kom fram till att den hade en tes samt argument som stödde tesen. Däremot saknade den riktigt välgrundade argument och hänvisning till forskning/vetenskapliga undersökningar som skulle kunna göra den ännu mer övertygande. 

En längre argumenterande text är ofta uppbyggd ungefär så här:

Inledning

Bakgrund

Tes = huvudpoäng/åsikt

Argument 1

Argument 2

Argument 3

Motargument (kan vävas in i texten på flera ställen)

Slutsats

Bilder i media

Idag tittade vi på hur media använder sig av bilder för att förmedla budskap. Bilderna är där för att komplettera texten samt för att berätta en historia. Uttrycket "en bild säger mer än tusen ord" passar bra i det här sammanhanget. Man måste dock vara medveten om att valet av bild i olika medier kan påverka oss mer än vi tror. Se bildspelet som vi tittade på idag här.

A-kursprov den 20 januari

I svenska A kommer vi att ha ett prov den 20 januari 2011. Provet är gemensamt för flera klasser som läser svenska A. Det kommer att innehålla läsförståelse, ordkunskap/uttryck, språkriktighet, basgrammatik och en argumenterande uppsats.

Argumentation och ordkunskap

Idag kom vi fram till att artiklarna ur Expressen respektive Sydsvenska Dagbladet som ni hade i läxa är uppbyggda på olika sätt. Det beror delvis på att artikeln i Expressen publicerades som ett blogginlägg och Sydsvenskans artikel publicerades i papperstidningen först. Vi enades om att Sydsvenskan känns mer övertygande i sin argumentation. Det beror på de mer välgrundade argumenten, textens struktur och ordvalet i den. 

Vi förklarade sedan tillsammans ord och uttryck ur de båda texterna. 

Ord och uttryck i artiklarna ur Expressen och Sydsvenska Dagbladet 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Misstankegrad

skäligen misstänkt = en lägre grad av misstanke för ett brott

misstänkt på sannolika skäl = starkare misstankar om brott

vapnen har bundits till brotten = man vet att vapnen har använts

det föreligger ett uppenbart allmänintresse = det finns ett klart skäl till att allmänheten bör få veta

så konkret som möjligt skildra = att så tydligt som möjligt förklara/berätta om

exceptionella fall = ovanliga fall

intensifierat integrationsdebatten = invandringsdebatten har blivit mer aktiv

improviserade ministerbesök = spontant besök av en minister

Expressen är normalt mycket restriktiv = de är försiktiga/återhållsamma

restriktivitetsprincipen är kontroversiell= tanken/idén att man ska vara försiktig kan ifrågasättas

som en del läsare definierar som etniska svenskar = som beskrivs som en person med svenskt ursprung/svensk bakgrund

det sprids en myt = en historia som har viss verklighetsförankring, men som inte är helt sann

medierna är särskilt benägna att = har en tendens, vilja, tanke med att göra något

de etablerade redaktionerna = pålitliga, med starkt fäste

invandrarrelaterad = kopplad till invandrare

i syfte att försköna integrationspolitiken = att få något att låta bättre än vad det är

det gör skottlossningarna så relevanta att skildra = så viktiga att berätta om i sammanhanget

när undantag blir norm = norm är en oskriven regel

hade man varit cyniskt lagd = en cynisk person är hänsynslös och känslokall

gärningsmannens motiv = tanken/idén bakom brottet

integritetsaspekten = med tanke på den personliga sfären/ens privatliv

betraktas som = ses som

synonymt med = liknande, betyder samma sak

på grundval av allmänintresset = på grund av/med allmänintresset som grund

rör nästan uteslutande offentliga personer = handlar nästan bara om kända personer

Typiska språkliga drag i artiklar:

• informationstät text med få utfyllnadsord

• många passiva verbkonstruktioner

• många sammansatta ord

• formellt skriftspråk

• specifika ord och uttryck

Läxa till torsdag

Läxan är att läsa artiklarna som finns i föregående inlägg. Anteckna eller stryk under vilka argument artikelförfattarna använder för att försvara sina val. Vem har de starkaste argumenten? Stryk också under svåra ord och uttryck i artiklarna.

Idag är det utvecklingssamtal. Inga lektioner idag, tisdag.

Grupp B: Ingen svenska i morgon, onsdag, p g a klasskonferenser.

Morgondagens lektion

I morgon, måndag, ska vi göra klart undersökningen i föregående inlägg. Vi ska också titta på hur Expressens chefredaktör argumenterar för deras publicering av namn och bild på den misstänkte "lasermannen". Vi ska jämföra Expressens argument med Sydsvenskans, där Sydsvenskans chefredaktör förklarar varför de väljer att inte publicera.

Klicka på länkarna för att läsa texterna. Vilka argument är starkast?

Mer mediekunskap

Idag läste vi en artikel som handlar om hur medievanorna har förändrats bland barn och ungdomar. Läs den här. Vi gjorde också en test av hur mycket vi kan om medier. Gör testet här. Vi blev inte helt klara, så vi får göra resten på måndag.

Medievanor i klassen

1. Hur många timmar per dag tittar du på TV i genomsnitt?

2. Hur många timmar per dag använder du Internet i genomsnitt?

3. Vilken typ av sajter besöker du ofta på nätet? Ge några exempel.

4. Hur många timmar/dag tror du att den genomsnittlige mediekonsumenten använder sig av olika medier (TV, radio, tidningar, Internet)?

5. Påverkas du på något sätt av det du hör, ser och läser i olika medier? I så fall, beskriv hur du tror att du påverkas.
   ___________________________________
   De här frågorna diskuterade vi idag. Vi kom fram till att eleverna i klassen tittar på TV i snitt 2 timmar/dag och att de använder Internet i genomsnitt 3,5 timmar om dagen. Den genomsnittlige mediekonsumenten använder sig av olika medier i snitt 7 timmar/dag (källa: mediekompass). Det är ungefär lika mycket som vi sover, vilket är ganska mycket.
   Vi kom fram till att våra attityder, åsikter, värderingar påverkas en hel del av det som skrivs och visas i olika medier. Vi ska börja med lite allmän internetkunskap för att sedan gå vidare till mer traditionella medier som tidningar, TV och radio.
   Jag gav er några ord och begrepp som har med internet att göra för att se om ni känner till dem redan. Det visade sig att ni kände till en hel del av dem, men kanske inte alla. Här är" internetordlistan" som vi jobbade med idag (samt några extra ord) + förklaringar till alla orden.
   
   
   adda – att lägga till någon/något till sin kontaktlista. Vanligt på chattar och sociala nätverkssajter.
   
   

   
   

   apps/applications/applikationer – programvaror som man kan välja att ladda hem eller köpa till sin mobil.

   
   

   banner – en webbannons som ofta länkar till annonsörens webbplats.

   
   

   blocka – att blockera någon från att kontakta en på t.ex. chatt eller sociala nätverkssajter.

   
   

   blogg – kort för webblogg, en dagbok eller loggbok på nätet. En bloggare är en person som skriver en blogg.

   
   

   Creative Commons – ett licenssystem där upphovsrättsinnehavare kan markera att de helt eller delvis tillåter spridning, användning eller bearbetning av sitt verk under vissa villkor.

   
   

   fildelning – att göra filer på sin dator tillgängliga för andra.

   
   

   FPS First Person Shooter – ett actionspel med första-persons-perspektiv, dvs. att det man ser på skärmen motsvarar spelarens synfält, t.ex. Counter Strike.

   
   

   Flickr – populär social nätverkssajt som bygger på att man delar med sig av bilder och filmer. Albumen kan göras privata eller publika.

   
   

   grooming/gromning – när vuxna tar kontakt med barn i sexuellt syfte. En vuxen som vidtar åtgärder för att få till stånd ett möte med ett barn under 15 år, i syfte att begå sexualbrott mot barnet, kan straffas med böter eller fängelse i högst ett år.

   
   

   illegal fildelning – att via sin dator göra upphovsrättsskyddade filer tillgängliga för andra, utan tillstånd från rättighetsinnehavaren.

   
   

   LAN Local Area Network – lokalt nätverk av sammankopplade datorer. Vanligast är att koppla samman datorer för att spela dataspel eller fildela.

   
   

   level – betyder nivå i dataspel. Att levla innebär att spelkaraktären når en högre nivå och blir bättre under spelets gång.

   
   

   MSN Messenger – ett chattprogram. Kommunikationen sker i realtid via text- meddelanden, mikrofon och webbkamera och präglas av förkortningar och symboler.

   
   

   onlinespel – dataspel där man spelar mot andra spelare över internet eller i LAN. Counter Strike och World of Warcraft är populära onlinespel.

   
   

   poddradio/podcast – är en metod att publicera ljudfiler eller film via internet. Man kan prenumerera på poddradio-sändningar via RSS.

   
   

   RSS – ett nyhetsflöde från en webbplats som gör att prenumeranten får de senaste uppdateringarna utan att besöka själva sajten. Vanligt på nyhetssajter och bloggar och markeras ofta med en särskild RSS-ikon.

   
   

   Sekretessinställningar – på sociala nätverkssajter innebär att man kan ställa in hur mycket av ens profil man vill att ens kontakter eller allmänheten ska få tillgång till.

   
   

   Sims – ett av världens mest populära dataspel där spelaren skapar en eller flera karaktärer, s.k. Simmar, som han eller hon sedan styr till att utföra olika aktiviteter i spelet.

   
   

   Skype – ett program som gör det möjligt att ”prata i telefon” kostnadsfritt över internet, skypa, med andra som också har programmet.

   
   

   STORA BOKSTÄVER – i t.ex. e-postmeddelande eller sms betyder att man SKRIKER.

   
   

   streama/strömma – lyssna eller titta på en fil via internet utan att ladda ner den. Youtube och Spotify använder sig av streaming.

   
   

   Spotify – en musiktjänst som streamar musik. Finns som betaltjänst samt annonsfinansierad gratisversion.

   
   

   status/statusrad/statusuppdatering – den rad eller fält på ens profil på sociala nätverkssajter eller i chatt- program där man kan skriva ett kort meddelande för att beskriva sin status, t.ex. vad man gör eller funderar på, eller meddela att man inte är tillgänglig för kommunikation.

   
   

   sociala medier – sajter där användarna själva kan bidra med innehåll, s.k. användargenererat material, och umgås med varandra samtidigt som de tar del av information. Exempel på sociala medier är sociala nätverkssajter, bloggar, videosajter, wikier. Motsats: ”gammelmedier” som bygger på envägskommunikation, t.ex. papperstidningar, tv, radio.

   
   

   sociala nätverkssajter/communities – sajter där man kan umgås och nätverka t.ex. Facebook (Fejan, Fb), MySpace och Bilddagboken. Man skapar sin profil och kan sedan koppla ihop den med sin bekantskapskrets profiler för att kunna kommunicera på sajten genom t.ex. e-post, chatt, bilder, blogg, samt i forum och grupper.

   
   

   tagga – från engelskans ”tag”, att märka en bild eller videoklipp med ett namn eller sökord för att den lättare ska kunna hittas av andra.

   
   

   trådar – relaterade inlägg i exempelvis forum eller på sociala nätverkssajter. Det första inlägget eller meddelandet påbörjar en tråd som andra användare sedan kan svara på.

   
   

   Twitter – en mikroblogg där användaren twittrar, dvs. skriver korta inlägg s.k. tweets på max 140 tecken, ofta om pågående aktiviteter, som andra kan läsa på nätet eller i sin mobil.

   
   

   Voddler – en gratistjänst som streamar film och tv-program via internet till användarens dator eller tv.

   
   

   Wii – en spelkonsol med en rörelsekänslig handkontroll som spelaren använder för att styra spelet och som tillåter att man använder hela kroppen när man spelar (t.ex. bowling).

   
   

   widget/gadget – är små program med t.ex. att-göra-listor, klocka eller väderprognos som man kan ladda ned till datorn och placera på datorns skrivbord där de är lätta att komma åt.

   
   

   Wikipedia – ett uppslagsverk på nätet där vem som helst kan skapa eller redigera innehåll. Publiceringen sker direkt utan förhandsgranskning.

   
   

   WoW World of Warcraft – ett populärt onlinespel med cirka 10 miljoner användare i hela världen.

   
   

   Youtube – en webbplats med videoklipp som är uppladdade av sajtens användare.
   
   
   Källa: Medierådet www.medieradet.se

Vad har vi gjort och vad ska vi göra?

Vad har vi gjort i svenska egentligen? Har vi "bara bloggat"? Nej, verkligen inte. Faktum är att i vårt arbete med romanläsning och blogg så har vi redan täckt in de flesta av de mål som ska uppnås i kursen svenska A. Idag tittade vi på målen igen och pratade om hur vi har arbetat med dem i svenska hittills.

Nästa tema kommer att handla om mediekunskap. Mediekunskap är viktigt i vårt medialiserade samhälle. Vi påverkas av medier mer än vi tror. Vi kommer att använda oss en del av materialet som finns på Mediekompass. Titta gärna på den sidan så är du förberedd inför torsdagens lektion.

Avslutande kommentar till Låt den rätte komma in

I torsdags svarade klassen på frågorna i föregående inlägg och i fredags såg vi filmen Låt den rätte komma in. Några kunde inte låta bli att kommentera filmen högt hela tiden. Tur att vi inte var på bio med en massa andra människor i salongen, kan jag säga ;) Jag tycker själv att filmen är riktigt bra och för min del är det tur att filmen lägger mer fokus på Oskars och Elis relation än på alla de läskiga händelserna som boken beskriver, t ex med Håkan. Vad tyckte ni om filmen?

Jag har läst era svar på frågorna. På frågan om vad ni har tyckt om att blogga är de flesta positiva och ni verkar ha tyckt att det är roligt och intressant att kunna läsa andras kommentarer. En del av er tyckte att det blev lite enformigt, men att ni själva har gjort en god blogginsats med tanke på att ni inte har jobbat på det sättet tidigare. Några skriver att ni säkert hade kunnat utveckla era kommentarer ytterligare. Visst kan man alltid göra det, men jag håller med om att ni har tagit bloggandet på allvar och att ni har utvecklat ett sätt att reflektera och skriva i digital form. Vi ska absolut utveckla det ännu mer.

När det gäller val av roman så skriver en del av er att ni gillade boken, men att ni kanske inte skulle ha valt att läsa den på er fritid. Några skriver att ni inte är så förtjusta i böcker om vampyrer utan att ni föredrar mer realistiska böcker. Flera skriver också att ni gillar att läsa deckare. Några skriver att ni inte läser böcker alls på fritiden. Jag blir nyfiken på om det beror på att ni inte har hittat böcker som intresserar er? Skolans uppgift är både att uppmuntra till läsande på fritiden och att få eleverna att upptäcka böcker som de kanske annars inte skulle ha läst.

En klar majoritet har skrivit att ni föredrar att läsa samma bok gemensamt i klassen framför att läsa en fritt vald bok individuellt. Jag håller helt med om det. Det finns många fördelar med att läsa gemensamt. En fördel är att man kan diskutera boken tillsammans. Man kan också ofta läsa lite svårare litteratur gemensamt eftersom man genom diskussioner och skrivande "hjälper varandra" att ta sig igenom texten. Är man ensam om att läsa en bok är det lättare att ge upp om den känns jobbig. Man kan heller inte fråga någon annan lika lätt om något är oklart i texten.

Ni får gärna kommentera här i bloggen om ni har synpunkter på vad vi ska läsa eller på något som jag skriver här.

Glöm inte att ta med ditt exemplar av Låt den rätte komma in så att jag kan samla in dem på måndag efter lovet.

Ha ett skönt höstlov!

Avslutande frågor till Låt den rätte komma in

Idag fick ni svara på följande frågor individuellt och sedan diskutera dem i grupp:

1. Vilken typ av roman tycker du att Låt den rätte komma in är? Förklara varför du tycker så.

2. Hur skulle du sammanfatta romanen med 5 meningar?

3. Hur skulle du beskriva språket i romanen? Var den lättläst, rörig, svår att läsa? Förklara.

4. Vad i romanen tyckte du var mest intressant/minst intressant? Förklara.

5. Hur tolkar du romanens slut och vad tror du händer sedan?

6. Är Låt den rätte komma in en roman som du skulle ha läst på din fritid? Varför/varför inte?

7. Vad tycker du om att blogga om romanen? Vad har varit bra och vad kan utvecklas med bloggen?

8. Hur skulle du värdera din egen blogginsats? Vad har du gjort bra? Vad skulle du kunna ha gjort bättre?

Boken utläst

Läxan till torsdag den 28 oktober är att läsa ut Låt den rätte komma in. På torsdagens lektion diskuterar vi boken som helhet och på fredag ser vi filmen tillsammans klockan 12:00. Vi får inte glömma att bjuda in våra klasskompisar i svenska som andraspråksgruppen. De är också välkomna att se filmen på fredag.

Kommentar uppgift 5

I dag pratade vi om era kommentarer till uppgift 5. Vi kunde se ett mönster där flera valde att fokusera på Virginias förvandling till vampyr och de fysiska och mentala förändringar som inträffade i samband med det. Andra valde att fokusera på Elis och Oskars relation och det starka band som finns mellan dem. Det bandet är så pass starkt att Oskar inte lämnar Eli trots att han vet att hon har dödat människor och att han vet att hon är vampyr.

Att besöka en roman + ordkunskapstest

Idag på svensklektionen studerade vi vad andra har jobbat med i samband med romanen Låt den rätte komma in. Några elever på Enskilda gymnasiet i Stockholm har till exempel skapat hemsidan Att besöka en roman, en virtuell vandring genom Blackeberg där romanen utspelar sig.

På John Ajvide Lindqvists hemsida kan man läsa mer om honom som författare, om hans böcker och om hans senaste roman Lilla stjärna.
_______________________________________________

På slutet av lektionen fick ni ett ordkunskapstest på orden som vi har jobbat med den här veckan. Tänk på att det som vi jobbar med under lektionerna i svenska testas på något sätt, så var noga med att gå igenom och repetera det vi har gjort med jämna mellanrum.

Uppgift 5

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast söndagen den 24 oktober kl 22:00.
______________________________________________________

Den här gången ska du själv hitta något på s 256 - 331 i Låt den rätte komma in som du tycker är intressant att kommentera. I din kommentar ska du återberätta eller citera det avsnittet du har valt samt förklara varför du har valt det, d v s förklara varför det är intressant.

Kommentarer till uppgift 4

I dag tittade vi tillsammans på era kommentarer till uppgift 4. Jag tycker mig se en utveckling när det gäller struktur och egna infallsvinklar den här gången, vilket är bra. I morgon och på onsdagens grupptimmar ska vi syssla med lite annat, tänker jag mig.

Uppgift 4

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast söndagen den 17 oktober kl 22:00.
___________________________________________________

I avsnittet vi läste sist så besöker Oskar sin pappa. Skriv en kommentar där du beskriver vilket förhållande Oskar verkar ha till sin pappa. Förklara hur du upplever deras relation med hjälp av texten och dina egna erfarenheter.

Läsning till torsdag 21 oktober

Läxa till torsdag den 21 oktober är att läsa till och med s 331 i Låt den rätte komma in.

Blogguppgift 4 ska vara inskriven senast söndag klockan 22:00.

Glöm inte att du nu måste logga in med ditt Google-konto innan du kommenterar. Se inlägg nedan.

Nya kommentarfunktioner

Jag har raderat några kommentarer i bloggen som bröt mot våra regler. Kommentarerna hörde inte till ämnet och de innehöll ett grovt språk som inte passar i en svenskblogg. Bloggandet är delvis en träning i att  innan man skriver något själv kunna avgöra vad som är lämpligt att skriva här. Skribenten/skribenterna valde att kommentera anonymt vilket ju kan tyda på att man kände att man inte kunde/ville stå för det man skriver.

Jag vill att man ska kunna vara stolt över det som skrivs i bloggen och vår blogg kanske läses av andra elever, lärare och personal på skolan. Då känns det tråkigt med oseriösa kommentarer.

Jag vill inte heller ägna tid åt att radera olämpliga kommentarer. I stället begränsar vi nu kommentarfunktionen i bloggen. Det innebär att de som kommenterar måste ha ett Google-konto.

I början av terminen fick ni ett papper som innehåller inloggningsinformation till Google apps. Följ instruktionerna där för att skapa ditt Googlekonto eller skapa ett här. Den anonyma kommentarfunktionen stängs helt från och med i dag.

Påminnelse

Glöm inte uppgift 3 som ska besvaras lite längre ner i bloggen - deadline tisdag 12/10 kl 22:00.

Vampyrer

Idag fick klassen gå till biblioteket och ta reda på så mycket som möjligt om vampyrer. De var tvungna att använda sig av olika källor och redovisa vad de hade hittat samt vilken källa de hade använt. Det här kom vi fram till:

Från Odysséen
Gengångare
Suger blod
I kistor
Twilight
Ser ut som människor
Spetsiga hörntänder
Dracula
Vampire diaries

Tål ej sol
Bränns till aska
Kan inte se sin egen spegelbild
Tål ej vitlök
Många romaner om vampyrer
Transsylvanien
Sydösteuropa
Ruttnar aldrig, liken
Fästs i graven med en påle
Sover i grottor

Personer som har begått självmord blir vampyrer
Dött våldsamt
De som inte har fått bröstmjölk blir vampyrer
Förnekar Gud
Pakt med djävulen
Huggtänder
Ingen spegelbild
Ingen skugga
Gillar inte religiösa symboler
Lever för evigt

Övernaturliga krafter
Legender
Sedan 300-talet
rädda för silver
Människor blir bitna
Vigvatten fungerar som skydd
Dör av en påle genom hjärtat eller genom halshuggning

Träbitar om höll dem borta
Grav med flera hål
Hitta gömställe genom att låta en pojke rida på en hingst över en kyrkogård
den graven som hästen inte vill gå över är en vampyrgrav
Andra väsen
Anfaller gravida kvinnor

Uppgift 3

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast tisdagen den 12 oktober klockan 22:00. Glöm inte att skriva under med ditt förnamn innan du publicerar.

Den här gången har jag valt ett av era egna förslag till blogguppgift.
______________________________________________

Eli har på sätt och vis hittills utnyttjat Håkan för sina egna syften. Nu när Håkan är borta så har Eli bara Oskar, egentligen. Tror du att Eli kommer att utnyttja Oskar som hon har utnyttjat Håkan? Motivera ditt svar med exempel från texten.

Läsning till torsdag den 14 oktober

Till torsdagen den 14 oktober ska ni ha läst till och med s 256 i Låt den rätte komma in. 

Läxa till torsdag 7 oktober

Tills på torsdag den 7 oktober ska ni ha läst till och med s 197 i Låt den rätte komma in. Efter torsdagens lektion lägger jag upp en ny blogguppgift som ska vara inskriven senast tisdagen den 12 oktober kl 22:00.

Måndagen den 11 oktober är det studiedag.
______________________________________________

På halvklasstimmarna den här veckan får ni antingen läsa romanen eller jobba med ordkunskap. Grupp B: ta med stencilen som heter "främmande ordbitar" i morgon, onsdag, om ni väljer att jobba med det på lektionen.

Hur är man när man är sig själv?

I dag på lektionen byggde vi vidare på det många av er har skrivit i bloggkommentarerna till uppgift 2. Flera skriver att det bästa är "att vara sig själv". Jag undrade vad det innebär att vara sig själv.

Vi kom fram till att det betyder att man känner sig bekväm och avslappnad tillsammans med andra. Det kan också handla om att man inte behöver tänka så mycket på vad man ska säga och göra - det kommer spontant och det känns naturligt - då är man sig själv. Det kan också betyda att man har frihet att göra det man vill så länge man inte skadar andra och så länge man håller sig inom lagens ramar.

Vi pratade också om att man i vissa sammanhang väljer att spela en roll för att man vill få ut något speciellt av det, till exempel vid en anställningsintervju försöker man att vända sina eventuella negativa sidor till något positivt för att man vill ha jobbet. När man börjar på en ny skola eller på ett nytt jobb har man möjligheten att skapa sig en ny "roll" i ett nytt sammanhang. Ibland berättar vi sanningen, men inte hela sanningen om oss själva. När vi känner någon väl och litar på den personen blir det lättare att "vara sig själv".

Oskar är bara 12 år och för honom är det inte lätt att veta hur han ska vara. Innan han träffade Eli har han inte fått så mycket stöd från omgivningen i sitt sökande efter sig själv heller.

Uppgift 2

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast söndagen den 3 oktober kl 22:00. Glöm inte att skriva ditt förnamn under texten innan du publicerar.
_________________________________________________________

På s 95 funderar Oskar över vad han ska säga till Eli om hon kommer den kvällen:

"Vad han skulle säga till henne berodde på vad han var för henne. Eli var ny för honom och han hade alltså chansen att vara någon annan, säga något annat än vad han sa till de andra. Hur gör man egentligen? För att få nån att tycka om en? (s 95)"


Skriv en kommentar där du resonerar kring hur Oskar tänker. Ge exempel från romanen och utifrån dina egna erfarenheter som förklarar hur du menar.

Skolbiblioteket i morgon fredag

I morgon gör vi ett nytt försök med rundvisningen i skolans bibliotek. Grupp A möts i biblioteket klockan 13:20 när svenskan börjar och grupp B träffas i klassrummet. Ca kl 13:50 byter vi.

Dagens lektion

Idag fick ni hitta tre ställen på s 56 - 128 i Låt den rätte komma in som på något sätt var viktiga eller oklara i berättelsen. Därefter fick ni diskutera och jämföra era händelser i grupper och tillsammans enas om tre viktiga händelser hittills i boken. Ni fick sedan presentera vad gruppen hade kommit fram till inför klassen.

De flesta tog upp händelsen när Eli hjälper Oskar att känna sig starkare samt den avgörande händelsen när Håkan åker fast på badhuset. Vi ställde oss frågan vad som kommer att hända med Eli nu.

I kväll lägger jag upp en uppgift här i bloggen som ska besvaras senast söndag kväll.

Läxa till torsdag den 7 oktober är att läsa till och med s 197. Ni får tid att läsa på halvklasstimmarna nästa vecka så glöm inte att ta med boken då.

Morgondagens lektion

Tills i morgon torsdag ska ni ha läst till och med s 128 i Låt den rätte komma in. På lektionen kommer ni att få i uppgift att individuellt hitta tre olika ställen på s 56 -128 som ni tycker är viktiga i texten av någon anledning. De kan vara viktiga av olika anledningar och det kan också vara något som är oklart i texten och som behöver förklaras.

Läsning till torsdag

Glöm inte att läsa till och med s 128 i Låt den rätte komma in tills på torsdag den 30/9. På lektionen ska vi diskutera vad som har hänt hittills i boken och om vi hinner jobba vidare med mer ordkunskap.

På fredagens lektion har jag bokat en ny tid i biblioteket.

Uppgift 1

Ditt svar till uppgiften ska vara inskrivet i kommentarfältet till det här inlägget senast söndag den 26 september klockan 22:00. Glöm inte att skriva under din text med ditt förnamn innan du publicerar.

________________________________________

Den första delen i romanen Låt den rätte komma in har underrubriken "Lycklig den som har en sådan vän" (s 9). Hur tolkar du den rubriken i förhållande till det som har hänt hittills i romanen?

Skriv en kommentar där du resonerar kring vänskap och avsaknaden av vänskap i det avsnittet vi har läst och i livet i allmänhet. Ge exempel från romanen och från dina egna erfarenheter som förklarar hur du menar.

Ingen svenska i morgon torsdag

I morgon har ni ingen svenska på eftermiddagen. Läs i stället till och med s 128 i Låt den rätte komma in till torsdag den 30/9. Jag kommer att lägga upp en uppgift här i bloggen i kväll som ska besvaras före måndagens svensklektion.

Låt den rätte komma in

Som jag skrev förut så läser vi Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist. Till imorgon tisdag ska grupp A ha läst till och med s 55 och grupp B läser till onsdag. Efter onsdagens lektion lägger jag upp en uppgift här för er att besvara.

Syftet med bloggen och några regler

Varför en bokblogg?
Vi i klass NV1a har startat en bokblogg i kursen svenska A. I kursmålen för svenska A ingår bland annat att kunna använda datorer för att producera egna texter och för att kommunicera med andra. Bloggen är kopplad till svenskämnet och till det vi gör på lektionerna i svenska. Vi kommer att börja med att läsa boken Låt den rätte komma in av John Ajvide Lindqvist. Efter varje lästillfälle ger jag en uppgift i bloggen som eleverna ska svara på. Eleverna svarar i kommentarfältet till inlägget där uppgiften beskrivs. Elevernas texter kommer att bedömas enligt betygskriterierna för kursen svenska A.

Syftet med bloggen är att träna på att reflektera över det vi har läst och att uttrycka tankar i skrift. Dessutom tränar eleverna på att skriva offentligt och därmed anpassa sitt skrivande för en större publik. Syftet är också att bloggen ska inbjuda till att bygga vidare på sina egna och andras tankar och på så sätt fördjupa sin egen kunskap i ämnet.

Hur gör jag läxan i bloggen?
För att kunna skriva texten som du vill ha den är det enklast att först skriva den i ett vanligt ordbehandlingsprogram, t ex i Word. Där kan du lättare redigera i texten och använda stavningskontrollen och andra funktioner. Därefter kopierar du din text och klistrar in den i kommentarfältet i bloggen. Skriv under med ditt förnamn så att vi vet vem som har skrivit texten. Tryck på publicera och din text finns nu i bloggen. OBS! När du har tryckt på publicera kan du inte ändra i din text.

Vad gör jag om det inte fungerar att publicera min text?
Mejla då din text till mig på asa.falk@pub.malmo.se så lägger jag in den i bloggen.

Vad får man och vad får man inte skriva i bloggen?
Man får skriva sina egna tankar och reflektioner om uppgiften som jag har gett. Man får ställa frågor i bloggen som hör till ämnet. Frågorna kan ställas till mig eller till klasskompisarna. Man får kommentera andras texter när det gäller innehållet i dem, d v s bygga vidare på och utveckla tankarna i texterna. Man får skriva uppmuntrande kommentarer om andras texter, men inte klaga på eller på annat sätt negativt värdera kvalitén på någon annans text. Alla ska bidra till ett positivt klimat i bloggen så att alla känner att de vill och vågar skriva ner sina tankar. Eventuella kommentarer som inte hör till ämnet och som inte bidrar till ett positivt bloggklimat kommer att raderas. Språket ska anpassas efter syftet med din text och med tanke på vilka som kan tänkas läsa den.

Hur följs bloggen upp?
Jag läser alla texter som skrivs i bloggen. Jag kommenterar texterna utifrån tanken att alla texter har något som är bra och något som kan bli ännu bättre. Texterna som skrivs i bloggen kommer att behandlas och vidareutvecklas på lektionerna i svenska.

/Åsa Falk, lärare i svenska

Välkommen till Sagan om NV1a

I dag har vi skapat en blogg i klassen. Bloggen kommer att handla om böcker som vi läser i kursen Svenska A. Syftet med bloggen är att diskutera romanerna vi läser och att bygga vidare på varandras resonemang.