Tankar för dagen med Arkan Asaad

Lyssna på Arkan Asaad ur radioprogrammet "Tankar för dagen". Vad pratar han om? Vad i det han säger fastnade du för? Vad är poängen med det han säger, enligt dig?

Skriv ner en sammanfattning av det han säger när du har lyssnat. Svara också på frågorna om vad du fastnade för samt vad du tror att han vill säga.

Tankar för dagen

________________________________________________

Argumenterande uppsats onsdagen den 30 mars

På onsdag den 30/3 skriver ni argumenterande uppsats kl 08:15 i sal B 302. Ta med texthäftet och en ordlista om du har en egen.

Här är ett exempel på en argumenterande text med kommentarer:

Bättre matkultur i skolan (rubriken bör dels förklara vad texten handlar om och dels klargöra skribentens åsikt i frågan)



När jag för två och ett halvt år sedan var mammaledig för att ta hand om familjens yngste son fick jag ofta oväntat besök mitt på dagen. Det var äldste sonen och en av hans kompisar som kom hem på lunchrasten. Var och varannan dag kom de förbi, tittade in, sniffade runt och kollade om jag hade något på gång i matväg. (Skribenten inleder med ett konkret exempel, en vardaglig situation som alla kan känna igen sig i. Hon använder sina egna upplevelser. Vi förstår att hon själv är mamma och har erfarenhet av det hon talar om.)



Till slut blev det väldigt klart för mig att sonen och hans klasskompisar sällan eller aldrig åt lunch i skolan. När det då och då var något gott att äta till lunch, fick de inte ta om och äta sig mätta. När jag i min roll som ny Barnombudsman våren 2001 reste runt och träffade barn och ungdomar insåg jag att sonens syn på skollunchen inte var ett undantag. (Här förstår vi vad huvudproblemet är: skolmaten. Vi förstår också att det är ett problem på många ställen. Därför är hennes text viktig för alla. Skribenten bygger också upp sin egen trovärdighet. Hon är både mamma och hon möter dessutom barn i sitt yrke som Barnombudsman. Vi ska förstå att hon vet vad hon talar om och bli övertygade av det hon kommer att skriva om).



Jag får fortfarande samma intryck när jag besöker skolor. Skollunchen är ett ständigt återkommande diskussionsämne. Skollunchen är alltför ofta ett stressmoment i skolan. Lunchrasten är för kort, det är kö i matsalen, maten är kall, den goda maten tar slut för fort och det är bullrigt och allmänt stökigt. En vuxen skulle ofta inte välja att äta i den miljö som vi låter våra barn och ungdomar vistas i under sin skoltid. Vi vill ha lugn och ro och möjlighet att njuta av maten. Vi måste låta barn och ungdomar få samma möjlighet. (Här får vi veta att skolmaten fortfarande är ett problem. Hon ger exempel som förtydligar vad problemen är mer exakt. Hon visar tydligt till vem/vilka texten är riktad ”en vuxen skulle inte… Vi vill ha lugn och ro”. Hon förklarar också vad hon vill ska förändras: ”Barnen måste få samma möjlighet”).



Det är inte ovanligt med scheman där skollunchen serveras redan strax efter klockan 10. I andra fall får eleverna vänta till 12.30 för att få sin lunch. Vi får höra från eleverna som äter sist på schemat att maten då kan vara slut (!) och då kanske byts ut mot fil och en smörgås. Det borde naturligtvis inte få inträffa. Det är inte konstigt att många elever väljer bort lunchen i skolan. De tar hellre en korv, hamburgare eller "äter sig mätta" på godis och chips. Medan skolmaten inte står särskilt högt på listan ägnar vi vuxna oss åt att titta på kocktävlingar, matlagningsprogram i tv och bläddrar vi i floden av kokböcker som kommer ut varje år. Vuxenvärldens stora intresse för matkultur har inte trängt in i skolans värld så mycket som man skulle kunna önska. (Om någon inte skulle vara övertygad ännu ger hon fler exempel på varför skolmatssituationen inte är bra. Hon tilltalar de vuxna igen och ger exempel på vad vuxna gör som inte stämmer med hur lite de bryr sig om barnens mat. Hon visar förståelse för att barnen väljer bort maten).



Skolmåltiderna ses ibland mer som ett nödvändigt ont än som en viktig faktor för att barnen ska kunna lära sig något i skolan. Det är också en viktig stund för de barn som kanske bara får ett lagat mål mat om dagen, skollunchen. Skolluncherna och miljön i matsalen kan skapa en bra stämning som sprider sig i skolan. Måltiden kan vara en stund när man får tid för prat och för att lära känna nya kompisar. Vi vuxna måste visa våra barn och ungdomar respekt och kunna ge dem en skolmatsmiljö som inte stressar dem. (Här förklarar hon inte bara vad som är dåligt utan varför det är så viktigt att maten blir bättre. Fler positiva argument kommer fram här. Hon uppmanar de vuxna till att göra något och hon förklarar också vad de bör göra: ”vi vuxna måste visa..”)



På många håll arbetar skolor med att förbättra miljön och maten. Men besparingar har även drabbat det som är förutsättningen för att kunna lära sig någonting - maten! Stressen påverkar våra barn och ungdomar och det är då extra viktigt att vi vuxna blir förebilder. Vi vet att problem med ätstörningar ökar och en dålig skolmatsmiljö hjälper absolut inte de elever som har ätstörningar. (Här visar skribenten att hon är medveten om att det finns goda exempel på hur skolor jobbar med förbättringar. Dessa är viktiga att lyfta fram i en argumenterande text. Det kallas för motargument. Det är viktigt att visa att allt inte är negativt och hopplöst. Hon tar även upp fler negativa konsekvenser av en dålig matsituation. Vad händer om ingenting görs? skriver hon också om här).



Det bästa och enklaste sättet att skapa bra skolluncher är att lyssna på vad eleverna själva har för idéer. Det är de som är konsumenterna. Vi vuxna måste lyssna och ta ansvar för att genomföra de förslag som går att förverkliga. Vi måste värna om skollunchen och anstränga oss för att förbättra den. Det finns många bra exempel på att man med fantasi och professionalitet kan göra skolluncherna både roligare och godare utan att det behöver kosta mer pengar. Halvfabrikat som ofta används i storkök är ofta mycket dyrare än att arbeta med råvaror från grunden. Fiskpanetter är dyrare än färsk fisk. (Här kommer fler positiva förslag till hur man (vuxna, föräldrar, skolpersonal, politiker) ska förändra/förbättra situationen samt ytterligare en uppmaning till läsaren vad som bör göras).



Lena Nyberg, Barnombudsman

Att infoga källor i en argumenterande text

En argumenterande text är ofta uppbyggd ungefär så här:

            • Inledning
• Bakgrund
• Tes = huvudpoäng/åsikt
• Argument 1
• Argument 2
• Argument 3
• Slutsats

Man bör också ha med ett eller ett par motargument för att visa att man är medveten om att det kan finnas andra uppfattningar i frågan. Se bara till att dina egna argument är starkare. Det är ju du som ska övertyga läsaren.

 Att infoga källor i en uppsats:

I din argumenterande uppsats bör du kunna visa att du kan skilja på andras tankar och dina egna. För att förstärka det man skriver är det viktigt att kunna referera vad någon annan har sagt/skrivit i samma ämne. I ert fall handlar det om att hänvisa till någon av texterna i texthäftet. Källhänvisningen bör vara så tydlig som möjligt och den ska på ett smidigt sätt infogas i din egen text. Det räcker inte att bara skriva källorna efteråt.

Här är några exempel på hur man kan skriva när man hänvisar till en källa:

Kvinnor och män tänker olika. Kvinnor ter sig för oss män som väldigt abstrakta och oklara även om journalisten Cecilia Gustavsson i en artikel införd i Aftonbladet 20070714 påstår motsatsen. Hon menar att "kvinnor talar ofta kortare och mer konkret".

 I tidskriften Månadsjournalen 2002:1 diskuterar Nanok Bie dokusåpornas värld.

 I artikeln "Dokusåpornas dotter" diskuterar Nanok Bie dokusåpatrenden (Månadsjournalen, 2002:1).

 Thomas Eriksson skriver i sin reseberättelse "Med döden i fokus" (http://www.sourze.se/) om en upplevelse utöver det vanliga.

Det viktigaste att tänka på när man hänvisar till en text eller en bild är att läsaren ska kunna hitta din källa om han/hon vill.

Exemplen kommer från Skolverkets informationsmaterial för det nationella provet i Svenska B, vt 2009, s 41-43.

Diskussionsfrågor till Stjärnlösa nätter s 5-64

Diskutera följande frågor i gruppen:

Ge några exempel på hur förhållandet mellan Amar och hans pappa beskrivs i början av boken. Hur uppfattar ni deras relation?

Hur känner Amar inför resan till Kurdistan? Varför känner han som han gör?

Hur märker Amar att hans släktingar har en annan syn på livet än vad han själv har? Ge exempel.

Kan man förstå att hans släktingar har ett annat sätt att se på mäns och kvinnors roller i familjen/samhället än vad Amar har?

”Jag behöver inte hitta någon, för jag ska aldrig gifta mig”, säger Amar. Är det viktigt att hitta någon? Är det viktigt att gifta sig, tycker ni?

Släktingarna och Amars pappa har redan planerat att Amar ska gifta sig med sin kusin Amina. Vilka argument har pappan för detta? Hur tänker ni kring det arrangerade giftermålet?

Ge exempel på något som ni reagerade på eller tänkte på när ni läste (s 5 - 64). Diskutera det ni väljer i gruppen. 

Halvklasstimmar vecka 12

På halvklasstimmarna den här veckan kommer vi att förbereda oss för den argumenterande uppsatsen i svenska den 30 mars.

Ni kommer att få ett texthäfte att läsa igenom och diskutera. Texthäftet ska ni ha med er vid skrivtillfället den 30:e.

Frågor att diskutera på lektionen:

Vilken/vilka texter i häftet tycker du är mest intressant/a? Varför?
Vilka olika slags texter finns i texthäftet?
Vad handlar texterna om?
Vilka gemensamma drag har texterna?
Vilka olikheter finns mellan texterna?
Vilken typ av frågor skulle man kunna argumentera för eller emot med hjälp av texterna?
Vilka argument kan du hitta i en viss fråga som texterna behandlar?

Filmprojektet uppskjutet

Idag hade vi diskussion om filmprojektet och dess utformning. Slutsatsen blev att vi skjuter upp projektet tillsvidare.

Mitt förslag var att ni i grupper om tre personer gör små korta filmer om något skolrelaterat som har koppling till "sagan om NV1a". Jag tror att det hade kunnat bli bra. Flera i klassen ville utforma grupperna själva, men eftersom det även skulle vara ett samarbetsprojekt över de vanliga "kompisgränserna"så ville jag inte riktigt gå med på det.

Jag har lyssnat på era argument och ska fundera över dem. Kanske återupptar vi idén i någon form mot slutet av terminen.

På måndag den 21/3 är det studiedag. På torsdagens lektion kan ni ta med romanen och tills på fredag ska ni ha läst till och med s 64.

Lässchema Stjärnlösa nätter

För att ni ska hinna med att läsa romanen har jag gjort ett lässchema:

Fredag 25/3: t o m s 64

Fredag 1/4: t o m s 113

Tisdag 5/4 (grupp b) + onsdag 6/4 (grupp a): t o m s 170 (diskussion)

Torsdag 28/4: romanen utläst (skrivuppgift)
________________________________________________

Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad

Nästa roman vi ska läsa heter Stjärnlösa nätter. Den kom ut i år och är skriven av Arkan Asaad. Klicka på länken för att komma till författarens hemsida. Och klicka här för att komma till bokens Facebook. Så här sammanfattas bokens handling på Bokus:

Amàr växer upp i en svensk småstad i en kurdisk familj. Han drömmer om att arbeta med film, pappan tycker att han ska bli läkare. När Amàr är nitton år åker familjen på semester till släkten i Irak. Det är länge sedan sist, och Amàr trivs i den självklara släktsammanhållningen. För första gången blir han behandlad som en vuxen, en jämlike. Men efter ett besök hos kusinen Amina börjar det gå upp för honom att detta inte är en vanlig semesterresa. Amàr inser chockad att fadern över hans huvud planerar hans bröllop.

Jag delar ut romanen imorgon på lektionen.

Bild: www.bokus.com

Tema: Sagan om NV1a – the Movie

Idag påbörjade vi vårt filmtema. Jag hade tänkt mig grupper med 3 personer i varje, men eleverna tyckte att det var för få personer i varje grupp och hade andra planer.  Det slutade med att klassen delade in sig själva i två större grupper. Vi får se hur planeringen fortsätter... 

_________________________________________

Här är tidsplanen för de närmaste veckorna: 

Tidsplan:

Torsdag 17 mars: Planera vilken slags film ni vill göra och hur mycket tid ni är beredda att lägga ner på arbetet. Diskutera vilken slags utrustning ni har tillgång till i gruppen. Skriv ner vad ni kommer fram till.

Fredag 18 mars: Fortsatt planeringsarbete i grupperna. Börja skriva manus/storyboard.

Utdelning av romanen Stjärnlösa nätter av Arkan Asaad.

Måndag 21 mars: studiedag.

Tisdag 22 mars: halvklass, grupp B förbereda argumenterande uppsats 30/3

Onsdag 23 mars: halvklass, grupp A, förbereda argumenterande uppsats den 30/3

Torsdag 24 mars: Arbete med filmen.

Fredag 25 mars: Arbete med filmen.

Måndag 28 mars: Arbete med filmen.  Repetera argumenterande uppsats.

Onsdag 30 mars: Argumenterande uppsats, fm.

Torsdag 31 mars: Arbete med filmen.

Fredag 1 april: Arbete med filmen.

Måndag 4 april: Arbete med filmen.

Tisdag 5 april: Romandiskussion, grupp B.

Onsdag 6 april: Romandiskussion, grupp A.

Torsdag 7 april: Arbete med filmen.

Fredag 8 april: Deadline för filmen.

Måndag 11 april: Presentation av filmerna.

Torsdag 14 april: Presentation av filmerna.

Fredag 15 april: Utvärdering av filmtemat. 

Bakgrundsinfo till filmtemat

Idag ville jag veta om ni tidigare har jobbat med att göra film i något sammanhang och lite hur ni tänker kring vårt filmtema. Svaren som grupperna skrev ner kommer jag att använda till att planera torsdagens lektion. 

Mina krav: Jag delar in er i grupper (samarbete i klassen). Filmerna ska vara enkla och ca 3-4 minuter långa.

Diskutera följande i grupp och skriv ner era svar:

Har ni gjort egna filmer tidigare i något sammanhang? I så fall, var, när och hur?

Varför tror ni att det kan vara lärorikt att göra egna filmer i svenska?

Skriv ner hur många av er (och namnet på vilka) som har tillgång till en mobil eller annan utrustning som man kan filma med.

Hur lång tid är rimligt att använda till filmtemat?

Ge förslag på vilken typ av filmer man skulle kunna göra. Så många förslag ni kan komma på!

Ge förslag på olika teman som filmerna skulle kunna handla om. Så många förslag ni kan komma på!

Skrivuppgift till Fucking Åmål

Välj ut någon eller några av frågorna till filmen Fucking Åmål som vi diskuterade igår på lektionen. Skriv en text där du utvecklar dina tankar kring den/de frågorna du har valt. Du kan välja att hålla dig till det som händer i filmen och diskutera enbart det, eller utgå från filmen och resonera allmänt kring frågan/frågorna du väljer.

Tabu eller accepterat?

Den frågan som det uppstod mest diskussion kring idag var fråga 9 i inlägget nedan: är homosexualitet något förbjudet eller något accepterat bland dina kompisar? Jag uppfattade det som om att klassen hade delade uppfattningar om huruvida det är "tabu" eller accepterat. Det är inte så konstigt, egentligen! Era tankar kring ämnet speglar ju samhället i stort. Något som bryter mot normen blir alltid ämne för diskussion och ibland till och med ett ämne för hat och rädsla.

Igår berättade till exempel fotbollsspelaren Anton Hysén att han är gay. Läs om honom i  en artikel i Aftonbladet. Här kommenterar Sydsvenskans Anja Gatu "nyheten" om Anton Hysén och att det faktiskt fortfarande väcker så stor uppmärksamhet att en fotbollsspelare berättar om sin homosexualitet.

Här kan du läsa en artikel om en kille som har växt upp med två pappor.

Frågor till filmen Fucking Åmål

Idag fick ni diskutera nedanstående frågor i grupp. Några av frågorna kommer från Svenska filminstitutets filmhandledning till Fucking Åmål som du kan hitta här. 

1. Beskriv de olika vänskapsrelationerna i filmen. Förklara hur vänskap och ensamhet visas i filmen.

2. Agnes verkar vara en stark person som står emot grupptryck och negativa kommentarer. Hon vinner på det i längden. Men är det verkligen så lätt att stå emot vad kompisar och föräldrar förväntar sig av en?

3. I Elins kompisgäng finns en tjej som heter Camilla. Hon har en slags ledarroll i gänget. Måste det finnas en ledare i en grupp?

4. Viktoria som sitter i rullstol får höra av Agnes att de bara är kompisar på låtsas, för att ingen annan vill vara med dem. Hur försöker Viktoria bli accepterad av skolkompisarna? Kan man vara både mobbad och mobbare samtidigt? Varför blir det så?

5. Vilka familjerelationer finns i filmen?

6. Agnes förhållande till sin mamma blir inte bättre efter att mamman smygläst Agnes dagbok. Har en förälder någonsin rätt att läsa sitt barns dagbok om tanken är att hjälpa barnet?

7. Elin kan prata om det mesta med sin syster Jessica, men hon kan inte prata om sina känslor för Agnes. Varför inte? Ska syskon kunna prata om allt eller finns det saker man bör hålla för sig själv?

8. Vilka kärleksrelationer finns det i filmen?

9. Personerna i filmen söker sin identitet och sin sexualitet. Kärlek kan vara svårt att prata om och för en del är det ännu svårare att prata om eller acceptera homosexuell kärlek. Hur bemöts homosexualitet i din kompiskrets? Är det något förbjudet eller accepterat?

10. Hur uppfattar du Elin i filmen? Kommer hon att fortsätta vara lojal (lojal= man står på någons sida) mot Agnes i fortsättningen, eller är det bara ännu ett av Elins infall? Hur tänker du dig dreas fortsatta relation?

11. Johan är en kille som vågar visa sina känslor fast det ofta blir lite ”fel”. Hur uppfattar du honom? Är han löjlig eller är det befriande att han kan visa vad han känner?

Film

I fredags började vi titta på filmen Fucking Åmål och idag såg vi klart den på lektionen. På torsdag ska vi titta på några scener igen och analysera dem rent filmtekniskt och dramaturgiskt. 

Kom ihåg att det inte är några halvklasstimmar i svenska den här veckan.

Info om nästa vecka (v 10)

Tisdagen den 8/3 och onsdagen den 9/3 är det inga halvklasstimmar i svenska.

Tisdagen den 8/3 kl 10:00 - 11:15 ska ni lyssna på ett föredrag i aulan tillsammans med andra ettor. Föredraget handlar om ungdomars identitetsskapande.

Onsdagen den 9 mars är ni i Lund hela dagen.

Filmtema

Idag påbörjade vi vårt filmtema. Det går ut på att vi först går igenom hur en film är uppbyggd rent dramaturgiskt och berättartekniskt. Sedan tittar vi på några filklipp som illustrerar det vi har pratat om. Vi kommer också att se en hel film som vi analyserar tillsammans.

Efter det har jag en idé om att ni ska göra egna filmer som ni ska visa för klassen. Vi kanske till och med kan lägga upp dem här i bloggen? Vi får prata om det.